IF Metall: ”HBT är en facklig fråga”

Jan Svärd, ordförande hbt-gruppen:

– I första hand ska man kontakta sin fackligt förtroendevalda. Men om man inte får stöd så kan man gå vidare till avdelningen eller förbundet. Vi har kontaktpersoner på nätet.

– Hbt är en facklig fråga eftersom det handlar om den psykosociala arbetsmiljön, att inte ständigt behöva undvika att berätta vem man är, vem man lever med eller att bli trakasserad och utsatt.

– Inom vår organisation är 80 procent män och jag tror att det är svårare att komma ut i vår branch än inom hotell och restaurang till exempel.

– Vi håller i utbildningar i hbt-kunskap och för fyra år sedan skrev vi in i programförklaringen att vi jobbar med alla medlemmar oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Hotell och Restaurangfacket: ”Här är många öppna”

Therese Hulthén, andre förbundsordförande:

– Om en medlem är diskriminerad tar vi självklart den förhandlingen direkt, och gör som med alla ärenden en utredning av vad som inträffat och vad det är för typ av diskriminering.

– Vi antog en hbt-policy 1999 och ganska många är öppna i vår organisation, bland annat den du just nu pratar med. Jag upplever att det finns en överrepresentation av hbt-personer inom vissa branscher, varav vår bransch är en av dem. Sen är inte hbt en heterogen grupp, man möter större oförståelse som könsöverskridare än homosexuell. Det finns också skillnader mellan storstad och landsbygd.

– Vi får inte så många diskrimineringsärenden, men jag tror inte att det beror på att allt är bra på arbetsplatserna. Det finns helt säkert ett mörkertal som väljer att sluta i stället för att gå vidare med ärendet.

SAC: ”Skillnader inom arbetarklassen utnyttjas”

Erik Mägi, styrelseledamot Göteborgs Allmänna Bransch-syndikat:

– Vi brukar se till att engagera arbetskamraterna och göra ärendena kollektiva. Finns det fler som drabbas eller kan solidarisera sig? Sedan konfronteras arbetsledare eller chef. Funkar inte det kallar vi till förhandling och det kan vara aktuellt med stridsåtgärder och rättsliga åtgärder.

– Alla arbetare är välkomna i SAC, men vi har ingen hbt-policy. Vi driver sådana ärenden som vilken arbetsrättslig fråga som helst. Senast handlade det om ett fall av diskriminering på grund av könsöverskridande uttryck på Lärarjouren i Stockholm.

– Skillnader inom arbetarklassen utnyttjas i sådana här situationer. Homofobi och transfobi drabbar så klart även folk på arbetsplatser, det är absolut en fackligt viktig fråga.

Vårdförbundet: ”Vi måste bli bättre”

Torbjörn Severin, förbundsombudsman:

– Vi utbildar de förtroendevalda, men det är fortfarande inte alltid man kan ta det på sin arbetsplats. Då kan man vända sig till mig, bland andra.

– Det kan handla om diskrimininering eller om att man till exempel reagerar på om det finns en jargong kring hbt-patienter och så står man där och är själv hbt.

– Vi försöker lösa det på arbetsplatsen, genom att prata med cheferna. Många hbt-personer är inte öppna på sin arbetsplats och heteronormen är stark så de flesta chefernas ingång är ”oj, jag har inte tänkt på det, det ska vi jobba med”. Vi inom vården borde ha kommit längre med hbt-frågor, det är bara att erkänna: vi måste bli bättre!