Sedan länsstyrelserna tog över ansvaret för djurskyddet från kommunerna den 1 januari 2009 har antalet djurskyddsinspektioner minskat med nästan hälften. Antalet anmälningar om vanvård som lett till åtal har också minskat med nästan hälften, enligt statistik från Jordbruksverket.

– Att antalet kontroller har minskat under 2009 från tidigare år beror främst på att omställningen var mödosammare än väntat. En annan orsak är att vi har fått en mer samlad organisation, vilket ger ett ökat avstånd till gårdarna i jämförelse med när ansvaret låg på kommunen, säger Malin Engdahl, kontrollchef för avdelningen djurskydd och hälsa på Jordbruksverket.

Malin Engdahl menar att kontrollerna har blivit effektivare och att likvärdigheten i kontrollerna har ökat över hela landet. Förr var det stora skillnader mellan olika kommuner med avseende på vilken storlek och i vilken omfattning kontrollerna skedde.

– Omhändertagandet av djur har ökat även om inspektionerna har minskat i antal. Man har riktat in kontrollerna på de gårdar som är värst, de som har fått flest anmälningar från allmänheten, säger Malin Engdahl.

Malin Engdahl anser att ansvaret för djurskydd ska ligga på länsstyrelserna och att utvecklingen går åt rätt håll och på sikt kommer att bli riktigt bra. En sådan utveckling är även något som Inger Alf Johansson, djurskyddsinspektör och samordnare för djurskydd på länsstyrelsen i Östergötland, hoppas på.

– Första året var rörigt för de flesta länsstyrelser, även för oss i Östergötland, säger Inger Alf Johansson.

Den stora frågan är den om resurserna, menar Inger Alf Johansson. Östergötland har fått något mindre resurser till djurskyddet än tidigare, totalt sett. Pengarna måste dessutom fördelas mellan djurskyddet och primärproduktion och foder vilket gör att resurserna till djurskyddet kan bli lidande.

– Eftersom vissa kommuner knappt satsade något alls på djurskyddet innebär en kontroll som fördelas jämnt över länet tyvärr att det nu blir sämre i de kommuner där det tidigare fungerade bra, säger Inger Alf Johansson.

Fördelar med reformen är bland annat att djurskyddsinspektörerna nu är en grupp som tillsammans kan bolla idéer sinsemellan. I Östergötland har inspektörerna fått möjlighet att specialisera sig på olika djurgrupper och dela upp ansvaret på olika geografiska områden. En av nackdelarna är att inspektörerna har längre avstånd till gårdarna än tidigare och att det administrativa arbetet tar en stor del av tiden.

– Rutinkontroller är väldigt viktiga och de kommer förhoppningsvis att öka i framtiden. Jag tycker att det känns allvarligt om det skulle fortsätta på samma sätt som nu, att vi inte alls hinner med alla de rutinkontroller som behövs. Det är det förebyggande arbetet som är viktigast på lång sikt, säger Inger Alf Johansson.

En anledning till att rutinkontrollerna på gårdarna blivit färre är att anmälningar från allmänheten har prioriterats. Anmälningarna rör oftast sällskapsdjur där häst, hund och katt dominerar. Det har lett till mindre tid och resurser för djuren inom jordbruket.

– I Östergötland har vi många stora gårdar med flera tusen djur på varje gård. Jag skulle därför vilja att man tog hänsyn både till antalet gårdar och hur många djur varje gård har när man fördelar resurserna, säger Inger Alf Johansson.