– Jag tycker att Helcom har förbisett vissa saker, säger han.

Den 20 maj på Helcoms ministermöte i Moskva lämnade Ryssland över ordförandeskapet till Sverige, som de närmaste två åren kommer att leda arbetet för Östersjöns miljö. Från den 1 juli 2010 tar Sverige officiellt över ordförandeskapet i Helsingforskommissionen, Helcom.

Sverige har den längsta kustlinjen mot Östersjön. Att det största miljöproblemet för Östersjön just nu är övergödningen konstateras både av regeringen och av forskare. Karin Rappsjö Emanuelli, politiskt sakkunnig vid miljödepartementet, menar att den viktigaste åtgärden från Sveriges sida är biståndet till exempelvis Ryssland, vilket möjliggör att reningsverk kan byggas.

– Punktkällorna är viktigast. Det spelar ingen roll om man satsar på att till exempel syresätta bottnar om man inte också minskar utsläppen från reningsverken, säger hon.

Kaliningrad är Östersjöns enskilt största utsläppskälla, där orenat avloppsvatten går i princip direkt ut i havet. Sverige bidrar ekonomiskt till byggandet av vattenreningsverk i staden. Totalt beräknas byggandet kosta 110 miljoner euro, varav Sverige via Sida är berett att svara för en tiondel av kostnaden. Det är en påkostad åtgärd att förbättra och bygga nya reningsverk.

Östersjöländerna och EU-kommissionen har kommit överens om att Östersjön ska uppnå en god ekologisk status år 2021. Sven Blomqvist, docent i systemekologi vid Stockholms universitet, är dock tveksam till att målet kommer att uppnås.

– Vi kommer nog inte att ha en ekologisk balans om elva år. Men däremot vet vi då kanske hur vi kan nå resultat. Jag tycker att Helcom har förbisett vissa saker. De har inte i någon större grad siktat in sig på de aktiva åtgärder som finns, säger han.

Övergödning beror på för hög halt av fosfor och kväve. En aktiv åtgärd som skulle kunna minska den fria fosforn är att tillsätta märgel, en lerrik kalksten, som om den tillsätts i små partiklar kan binda fosfor till bottensedimentet. Fosforn är normalt bundet i bottensedimentet men framför allt syrebristen på bottnarna gör att fosforn frigörs.

– I dag är vi duktiga på att ta bort fosfor i reningsverken men en hel del kväve slipper ut från reningsverk och jordbruk. Kvävetillförseln kan vi minska genom att begränsa avrinningen från jordbruk och reningsverk.

– Fosfor tillförs däremot i ganska liten skala, men av flera olika skäl finns det ändå mycket fosfor i Östersjön vilket är tillgängligt för organismer, säger Sven Blomqvist.

Östersjön har sedan 1900-talet förändrats från att vara ett näringsfattigt hav med klart vatten till att vara ett övergött hav. Det finns inget område i Östersjön som i dag är helt friskt. Alla områden är mer eller mindre drabbade av till exempel miljögifter eller syrefria bottnar.

– 70 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar 23 stycken Gotland eller 1,5 gånger Danmarks yta, saknar högre former av permanent liv i Östersjön. Det är direkt relaterat till syrebristen och övergödningen, säger Sven Blomqvist.

Miljödepartementet vill däremot inte sia om åtgärderna räcker till för att Östersjön ska kunna uppnå en ekologisk balans inom elva år.

– Det är för tidigt att bedöma Sveriges åtgärdsplan för Östersjön. En utvärdering görs först 2013, säger Karin Rappsjö Emanuelli.