Fackförbundet Kommunal och arbetsköparen Sveriges kommuner och landsting, SKL, har kommit överens om ett nytt avtal som berör drygt 375 000 medarbetare i kommuner, landsting och regioner. Avtalet medför löneökningar på 970 kronor i månaden över två år för alla utom dem med lägstalön som får cirka 80 procent av löneökningen. Det innebär en ökning på 770 kronor för de lägsta lönerna.

– Jag vill inte se det som att vi offrar lägstalönerna. Vi fortsätter kämpa för en ökning men vi kom inte längre denna gång, säger Håkan Pettersson, andre vice förbundsordförande i Kommunal.

Även om ökningen för minimilönerna inte motsvarar den generella löneökningen menar Håkan Pettersson att det inte hade spelat någon roll om den generella löneökningen hade blivit mindre.

– Arbetsgivaren vill inte höja lägstalönerna alls, det hade inte hjälpt om vi hade minskat på den generella löneökningen. Vi kämpar som fan hela tiden för att få upp lägstalöner, säger Håkan Pettersson.

Omställningsavtalet motsvarar en löneökning på 4,65 procent, men kostnadsökningen för arbetsköparna beräknas till 3,85 procent. Skillnaden mellan löneökningarna och kostnadsnivån beror på att överenskommelsen innebär vissa åtgärder som sänker arbetslöparnas totala kostnad för avtalet. En av dessa åtgärder är just att lägstalöner får en mindre löneökning.

– Helst vill vi inte ha lägstalöner alls men vi måste hitta finansieringspunkter där vi kan räkna ner kostnaderna. Vi har inte så många av de tillsvidareanställda som har lägstalön, det är mest timanställda som ligger på den nivån, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

En annan åtgärd för att få ner kostnaderna är att ersättningen för obekväm arbetstid och jour inte höjs lika mycket som löneökningarna. En förändring är även att arbetstagare som av till exempel medicinska skäl omplaceras till arbetsuppgifter med lägre lön får behålla sin ordinarie lön i högst ett år. Sedan trappas den av till den lön som är motsvarande för de nya arbetsuppgifterna.