För att få ut fler i arbete har den nuvarande regeringen sänkt den ersättning man får från a-kassan. Förut låg nivån på 80 procent av den tidigare lönen, men nu sänks ersättningen successivt ju längre en person är arbetslös (se faktaruta).

Men att sådana åtgärder skulle minska arbetslösheten finns det inga belägg för i avhandlingen från sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

– Den allmänna teorin är att om man har en hög a-kassa så kommer man ha en högre så kallad reservationslön, det vill säga den lägsta lönen man kan tänka sig. Tanken är då att om man kan tänka sig en lägre lön så kommer man snabbare ut. Därför manipulerar man med att sänka a-kassan för att motivera till att söka jobb, säger Madelene Nordlund, avhandlingens författare.

Hennes forskning visar att personer som har en relativt hög a-kassa även har en högre så kallad reservationslön, men det finns inga samband mellan nivå på reservationslön och fler jobbchanser.

– Det som utifrån den här studien är viktigare är att det finns jobb på den lokala arbetsmarknaden och att man har rätt utbildning. Om man har en högre a-kassa i förhållande till sin tidigare lön har man också råd att dröja lite grann och att hitta det lämpliga jobbet för ens tidigare kunskap, säger hon.

För att arbetslösa lättare ska få jobb är det inte låg a-kassa som hjälper till, utan arbetsmarknadspolitiska program, som praktik och studier, enligt Madelene Nordlund. Hon har studerat de långsiktiga effekterna för 50 000 arbetslösa mellan 1993 och 2003 och jämfört dem som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med arbetslösa som inte deltog.

– Generellt har de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program bättre chanser på arbetsmarknaden. Att utbilda sig och få fördjupade kunskaper gör att man blir mer anställningsbar, säger hon.

Tidigare studier har inte gett samma resultat, men Madelene Nordlund menar att det beror på att man tidigare har studerat konsekvenserna på kort sikt.

– Det nya med avhandlingen är att jag har följt personerna under en lång tid, säger hon. Det finns många studier på kort sikt till exempel vid lågkonjunkturen 1993. När konjunkturen sedan vände kvarstod höga arbetslöshetstal under en tid, men de som deltog i programmen hade större chanser på sikt.

I januari 2009 satsade regeringen på liknande program under den ekonomiska krisen och lågkonjunkturen. En stor satsning låg på arbetspraktik, som innebär att en arbetslös person gör praktik och får betalt från Försäkringskassan. Men en ny rapport från Riksrevisionen visar att just den formen av praktik inte leder till fasta heltidsjobb i samma utsträckning som andra program.

– Vår poäng är att när regeringen ändå lägger ut så stora pengar så borde den sett mer till den forskning som finns och haft fokus att uppnå bästa möjliga sysselsättningseffekter, säger Christofer Lundin, projektledare vid Riksrevisionen, som påpekar att Riksrevisionen inte förespråkar att man upphör med programmen utan att de jämfört olika program.

Istället är det vissa lönesubventioner och stöd till dem som vill starta eget som snarare leder till jobb. Skillnaderna mellan lönesubventioner och arbetspraktik är att det tidigare är mer som en anställning, arbetsköparen får statligt stöd, men betalar ut lön. Vid en arbetspraktik är det heller inte tänkt att praktikanten utför uppgifter som görs av ordinarie personal.

– Det jag förespråkar är att politikerna ser till att de som blir arbetslösa nu har en platå att stå på när konjunkturen vänder så att de då är anställningsbara, säger Madelene Nordlund. Om man inte har gjort någon praktik eller liknande är det svårare att bli upplockad sen. Man behöver uppdatera sina kunskaper. Det är lämpligt att passa på under lågkonjunktur, man borde våga tänka i ett längre perspektiv.

FRIA har sökt arbetsmarknadsdepartementet för en kommentar, men inte lyckats få någon. Vi ville bland annat fråga om det finns forskning som stödjer att sänkta ersättningsnivåer skulle ge fler jobb och hur sänkt a-kassa kan ge jobb –om det inte finns några jobb?

5 Förändringar i a-kassan

• Tidigare låg a-kassan på 80 procent av den tidigare lönen under hela ersättningsperioden. Regeringen ändrade nivåerna så att de successivt trappas ned. Efter 200 dagar får man 70 procent av lönen och efter 300 dagar sänks nivån till 65 procent.

• Taket har sänkts från högst 730 kronor om dagen till 680 kronor om dagen.