– Förr när jag var ute och föreläste om kooperativ kunde jag nästan se hur det växte mossa i öronen på åhörarna. Men nu börjar en generation växa upp som är vana vid dagens arbetsmarknad, där man går in och ut ur olika samarbeten och projekt. Då kan det underlätta för dem att vara ett kooperativ, säger Ingrid Bexell Hultén, informationsansvarig Cooompanion Göteborgsregionen, ett kooperativ som arbetar med företagsrådgivning om just kooperativ.

Man talar om kooperativ, men företagsformen heter egentligen ekonomisk förening och innebär att minst tre medarbetare gemensamt äger företaget och att all vinst återinvesteras, i löner, genom att anställda ny personal eller genom att utveckla företaget.

– I vinstmaximerande företag ska aktieägare som inte jobbar i företaget ta del av vinsten. Men i en ekonomisk förening bestämmer medarbetarna själva över de ekonomiska resurserna, säger Ingrid Bexell Hultén.

Sedan 2008 har antalet kooperativ ökat med 30 procent i Sverige, och ökningen syns inom de flesta branscher. I dag finns kooperativ i Sverige inom bland annat barnomsorg, fordonsindustri, livsmedelsbutiker och inom reklambranschen. Främst är det just PR-konsulter som väljer att starta kooperativ. Anledningen till att man väljer att starta just en ekonomisk förening är många. Vissa vill få upp sina löner, andra vill förverkliga sina idéer. Ofta handlar det om att man ser sig mer som en samhällsentreprenör än en företagare, att man vill utveckla samhället. Medan stereotypen av en företagare ofta är ”man, medelålders, medelklass och svensk” lockar kooperativen andra grupper, som kvinnor, unga, invandrare och före detta kriminella.

Fram till 1980-talet startades få ekonomiska föreningar, men sedan dess syns en tydlig uppgång. Nu ligger ökningen på mellan 400 och 500 företag per år. Det innebär att kooperativen ökar dubbelt så snabbt som aktiebolagen, handelsbolagen och de enskilda firmorna.

Ekonomiska föreningar tenderar också att finnas kvar under längre perioder och färre lägger ner jämfört med andra företagsformer.

– De klarar sig bättre eftersom resurserna inte kommer från spekultation och eftersom de växer organiskt, man skaffar sig inte utgifter innan man har intäkter, säger Bexell Hultén.

När den senaste ekonomiska krisen slog till påverkades många företag. Om det finns någon skillnad mellan hur kooperativ och andra påverkats i Sverige är det för tidigt att säga något om, enligt Bexell Hultén, men hon visar statistik från Spanien där kooperativ har sluppit varsla i samma utsträckning under kriser. Under 90-talets kris klarade sig ett kooperativjättenätverk i spanska Mondragon genom att de delade på risker och gjorde gemensamma investeringar. De undvek också varsel genom att flytta arbetare mellan de olika kooperativen.

Företagens intresseorganisation Svenskt Näringsliv representerar alla företag oavsett form, och Kenneth Krantz som är regionchef i Göteborg menar att det viktigaste när man ska starta ett företag är att välja en form som passar. Själv ser han aktiebolag som det främsta alternativet.

– Då skiljer man mer på bolaget och den egna personen. Det är den mest utvecklade, många väljer det och det betyder att många har funnit det bäst, säger han. Jag har själv suttit i styrelser för ekonomiska föreningar, men jag tycker inte att det är den optimala formen för ett företag. Och handelsbolag innebär ett solidariskt ansvar som kan vara riskfyllt. Aktiebolag kräver dock att man har ett aktiekapital och det är det inte alla som har, så det är inte ovanligt att man startar en enskild firma och sedan byter till aktiebolag.

Andra skillnader mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag är att de tidigare inte har vinst som primärt mål och att allt överskott återinvesteras i företaget.

Hos aktiebolag används vinsterna till investeringar, återköp av aktier eller till aktieutdelning. Man kan också använda vinsten till att betala ut bonusar till exempelvis företagets chefer. Flera ekonomiska föreningar använder sig istället av likalön, som innebär att alla medarbetare har samma månadslön, oavsett tidigare erfarenheter eller ställning på företaget. Det är något som Svenskt Näringsliv vänder sig emot.

– Jag tycker att det är självklart att den som är mer kompetent och presterar mer ska ha mer betalt, då får man ett driv i företaget, säger Kenneth Krantz. Prestationsbaserade eller resultatbaserade löner fungerar bäst. Det ger en bättre utkomst och sätter igång en tävlingsinstinkt.

Coompanion tar inte ställning för eller emot likalöner, men de påpekar att det finns andra drivkrafter.

– Att få utvecklas till sin fulla potential och att samarbeta ger ofta en känsla av att man vill lägga ner hela sin själ. Har man möjlighet att påverka så mår man bättre, säger Ingrid Bexell Hultén. Jag tror inte att det är lönerna som avgör, men i och med att man i ett kooperativ bestämmer över ekonomin kan man välja om man vill höja sin löner eller satsa på personalaktiviteter exempelvis.