Axel Lindersson, ordförande i den förening som anordnade dagen, är väldigt nöjd. Även om han inte hade tid att besöka så många av programpunkterna har han fått mycket positiv respons.

– Jag har hört av dem som har kunnat besöka seminarierna och föreläsningarna att det har varit väldigt bra diskussioner som verkligen har varit utvecklande för alla parter, säger Axel Lindersson.

Han uppger att de hade drygt 200 besökare, vilket han anser är godkänt för att vara första året, och det var tillräckligt för att den ideella föreningen skulle gå runt ekonomiskt. Dock så tycker han att det är svårt att engagera studenter, vilket kan bero på att utbildningen och vetenskapen har avpolitiserats.

– Det finns en syn på studenter som en vital och samhällsförändrande kraft, men det är en romantiskt tillbakablick till något tidigare sekel, säger Axel Lindersson.

Ett av syftena med att ha just ett akademiskt forum var att skapa en koppling mellan vetenskaperna och politikersamhället. Enligt Axel Lindersson gäller det för akademikerna att ifrågasätta vilken roll deras forskning har i det större samhället och hur de kan bidra. Han hoppas att dagen kommer att följas upp även om det i dagsläget inte är klart exakt hur.

– Tanken har varit att det ska fortsätta framöver, kopplingen måste vara kontinuerlig. Samhällsutvecklingen slutar ju inte och forskningen slutar inte bara för att man anordnar en sådan här dag, säger Axel Lindersson.

Irene Molina, docent i Kulturgeografi vid Uppsala universitet, var under dagen på tre olika programpunkter, varav ett seminarium som hon själv höll i och ett panelsamtal där hon satt i panelen. Hon menar på att det är en tredje uppgift för universitetet att komma ut och debattera och diskutera, och för henne var forumet ett bra format för att utveckla kopplingen mellan akademin och samhället. Hon talar om två problem, det första är att det ofta anses okej för akademiker att tala med styrande politiker, men att tala med personer som står utanför är något som ofta misstänkliggörs. Det andra problemet gäller synen på forskning.

– I Sverige har man en föreställning om att man kan driva forskning på ett opolitiskt sätt. Men det är en naiv uppfattning. Alla forskare och all forskning har sina egna utgångspunkter och väljer teorier, frågeställningar och perspektiv utifrån det, forskningen är aldrig neutral, säger Irene Molina.

Peter Söderbaum, professor emeritus i ekologiskt ekonomi vid Mälardalens högskola är inne på samma spår. Han var på forumet för att tala om det monopol som den neoklassiska teorin har inom nationalekonomin.

– Det är ett problem att akademin, eller universitetet eller forskarna anser sig att vara värdeneutrala. Jag skulle önska att forskarna inom exempelvis nationalekonomin insåg att det är ideologi man sysslar med, säger Peter Söderbaum.