Läget i Irak har förvärrats de senaste månaderna till följd av parlamentsvalet. Det handlar framför allt om våld riktat mot politiker, parlamentskandidater, valarbetare och religiösa och etniska minoritetsgrupper. Bland annat rapporterar International crisis group, ICCR, och Human rights watch om den svåra situationen för minoritetsgrupper i Irak. Amnesty är också oroligt för deras utsatthet och väntar nästa vecka en ny rapport om läget för just minoritetsgrupperna.

– Läget är så pass allvarligt nu att jag inte anser att man tvångsmässigt kan sända tillbaka någon till Irak. Många minoritetsgrupper som statslösa palestinier, kristna och personer med politisk bakgrund är speciellt utsatta. Vi har en annan uppfattning än svenska myndigheter då det handlar om att ge skydd, säger Madelaine Seidlitz, jurist som arbetar för Amnesty.

Svenska kyrkan har på sista tiden kritiserat Migrationsverket och Migrationsdomstolen för att skicka tillbaka personer ur minoritetsgrupper till Irak trots att situationen i landet har förvärrats. Kyrkan har tillsammans med irakiska föreningar samlat in 3 000 utvisningsbeslut där de åberopar verkställighetshinder, som de har lämnat till Migrationsverket. Även Amnesty är kritiskt till myndigheternas bedömningar.

– De gör för grova generaliseringar istället för individuella bedömningar. Då blir det inte en bedömning utifrån personen utan utifrån vissa normer. De säger också att de har bra koll på läget i landet men de tar för lätt på bedömningen av situationen i landet, säger Madelaine Seidlitz.

Enligt Joakim Hugosson, verksjurist vid Migrationsverket, har man koll på läget i landet.

– Vi har en landinformationsenhet som samlar in information och lägger in i vårt landinformationssystem. Vi gör fortlöpande analyser av detta och de ligger till grund för de beslut som vi fattar. Det vi kan se är att bifallsandelen i irakiska asylärenden har gått upp ganska kraftigt under årets första månader. Och det är nog ett utslag av att situationen har försämrats eller förvärrats något i landet, säger Joakim Hugosson, verksjurist vid Migrationsverket.

Enligt Joakim Hugosson ligger bifallsandelen för de senaste fyra månaderna i irakiska asylärenden på över 50 procent.

En annan anledning till att bifallen har ökat kan också vara det ställningstagande som Migrationsverket gick ut med före jul, om vad det vid prövningen innebär att en person tillhör en utsatt grupp. I ställningstagandet meddelar Migrationsverket att en person som tillhör en utsatt grupp inte behöver ha lika starka individuella skäl som annars för att få uppehållstillstånd.

Har det varit ett problem att personer som tillhört utsatta grupper har utvisats?

– Nej, att det har varit ett problem kan jag inte säga. Men det har identifierats som en fråga som har kommit upp både internt och externt. Från externt håll har man till exempel frågat varför vi inte kan bevilja alla kristna asyl. Men det går inte att göra utifrån svensk utlänningslagstiftning som den ser ut. Även internt har man lyft fram den här frågan och velat veta hur man ska göra bedömningar när det gäller sådana här ärenden. Det är därför vi har gått ut med det här ställningstagandet, säger han.

Men han tror inte att de ärenden som Svenska kyrkan har skickat in kommer att innebära att många får sina beslut ändrade.

– Där är det många ärenden som har vunnit laga kraft och ärendena har prövats av både Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Om de ska prövas igen så måste man åberopa någonting nytt som inte har åberopats tidigare. Så utrymmet för att ändra i ärendena är mycket begränsat och man får inte ha för höga förhoppningar om att många nu kommer att få sina avslagsbeslut ändrade.