I onsdags offentliggjordes utkastet till Acta-avtalet av EU-kommissionen, efter påtryckningar från EU-parlamentet. Avtalet är en internationell handelsöverenskommelse som syftar till att komma till rätta med piratkopiering och varumärkesförfalskning. Förslaget publiceras sedan alla parter under det senaste förhandlingsmötet i Nya Zealand i mitten av april kommit överens om visa innehållet, för att förhindra spekulation.

Acta har tidigare kritiserats bland annat för att avtalet skulle hota integriteten och rättssäkerheten för misstänkta fildelare. I och med att avtalet offentliggörs skulle de spekulationerna vara undanröjda, menar Stefan Jonsson, sakkunnig på justitiedepartementet, som varit med i förhandlingarna.

– Det man framför allt diskuterar är sådant som handlar om fysiska varor, säger han till Fria Tidningen.

Piratpartiet och Miljöpartiet menar däremot fortfarande att Acta-avtalet som det är utformat nu innebär att internetanvändare kan stängas av vid misstänkt fildelning, när upphovsrättsinnehavare så kräver av internetleverantörer.

– Problemet är att man kopierar sanktionsmöjligheterna ur EU-lagen men inte skyddet. Upphovsrättsinnehavare, tullmyndigheter och internetleverantörer ska samarbeta inom sig, vilket gör att det rättsliga skyddet för utsatta kommer för sent in i processen, säger EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP).

– Det är ganska sjukt att man vill ta med internetbitarna och dessutom ha straffrättsliga sanktioner bestämda på internationell nivå. När det gäller falska mediciner och leksaker är alla överens om att det är organiserad brottslighet, det är ingen som tillverkar bara en enda förpackning och säljer den. Det är det här vi behöver samarbeta om internationellt. Men nu är EU och USA överens om att inkludera internetkapitlet, och det gör att privatpersoner som inte är del av en organiserad verksamhet kommer att drabbas.

Intentionen med Acta var från början att stoppa handeln med förfalskade produkter, men efter hand har fokus skiftat mot att försvara upphovsrätten. Framför allt USA har varit pådrivande i den frågan, efter att den kommersiella filmindustrin varit missnöjd med hur det internationella samfundet hanterat frågan om fildelning.

– Man visar vem man har att göra med i avtalstexten. I slutet står det klart och tydligt att stater och upphovsrättsinnehavare ska samarbeta, säger Carl Schlyter.

Han menar att de förhandlande länderna helt bör ta bort internetdelen i förslaget.

– Man ska helt utelämna allt som inte har med den fysiska varuhandeln att göra. Det är i den fysiska handeln med till exempel läkemedel som miljö- och hälsofarorna finns – att fildela hotar inte någons hälsa.

Tas inte internetdelen bort finns det stor risk att Acta-avtalet inte går igenom. Avtalet måste nämligen förutom av EU-kommissionen och riksdagen godkännas av EU-parlamentet innan det kan träda i kraft.

– Det finns en stor chans att parlamentet stoppar förslaget. Högergruppen kommer säkert att godkänna avtalet efter en del diskussioner, men det har tidigare funnits en kvalificerad majoritet i parlamentet mot inskränkningar i den personliga integriteten och det är min förhoppning att den majoriteten ska bestå. Det tydligaste vore att säga att vi utesluter all reglering av nätet och genomsökning av personliga saker i tullar, säger Carl Schlyter.