Varför är det bra att vara vegan? Handlar det om etik – att det är moraliskt fel att äta något levande djur? Eller är det miljön som är i fokus – att äta grönt minskar utsläppen av växthusgaser? Vissa kanske är det av helt egoistiska skäl, att de helt enkelt mår bättre av vegansk kost. I dag, lördag, arrangerar Djurrättsalliansen en temadag på ämnet på Ungdomens hus.

– Djurrättsperspektivet är viktigast för mig, det finns en skevhet i hur vi ser på djur i dag. Dels har vi dem som husdjur hemma och dels så föder vi upp dem och äter dem. Det ligger en moralisk skevhet i det, säger Rikard Friberg som är doktorand i etik på Uppsala universitet och aktiv inom Djurrättsalliansen.

Han är en av två doktorander som föreläser om veganism och etik på Ungdomens hus. Under temadagen kommer föreläsningar om veganism att blandas med workshops, och på kvällen uppträder Played Out! och Sju Svåra År, två punk/hardcore-band från Stockholm. Givetvis blir det även vegansk mat.

Det finns ingenting som gör att det blir moraliskt acceptabelt att äta djur när vi inte äter människor menar Rikard Friberg. Att argumentera för att skillnaden mellan vad som får ätas ligger i graden av intelligens skulle snabbt försätta oss i moraliska dilemman, då det skulle tvinga oss att skilja även mellan människor. Istället lyfter han fram smärtförnimmelse som ett mer gångbart värde, men medger att inte heller detta är absolut. Till exempel avstår han från honung även om bina inte känner smärta.

– Biodlingen efterliknar en struktur ,som jag personligen inte tycker om, där andras arbete utnyttjas. Det kommer alltid att finnas gränsland där det gäller att väga det ena mot det andra. Men egentligen är det sällan vi hamnar i de valen, det viktigaste valet är om vi ska köpa en tofu eller en kotlett i matbutiken, säger Rikard Friberg.

Tom Regan och Peter Singer är två filosofer som har haft stort inflytande inom djurrättsrörelsen med sina teorier om etik och djurens värde. Båda argumenterar för att veganism är det rätta moraliska valet när det gäller kost, men de argumenterar utifrån två olika perspektiv.

Tom Regan menar att alla varelser som är vad han kallar det upplevande subjektet av ett liv har ett egenvärde. Detta betyder att varje individ - oavsett om det är en människa eller ett djur - som upplever sitt eget liv och anser att det är betydelsefullt, har ett värde som inte får kränkas. Kränkningen består i att behandla en annan individ endast som medel för sina egna mål. Detta gör det oförsvarbart att hålla ett djur fånget och/eller att döda djuret för matens skull.

För Peter Singer är utgångspunkten en annan. Han håller med Regan om att det inte går att göra någon skillnad mellan djur och människor vad gäller rättigheter, däremot kan övergrepp mot dessa rättigheter vara tillåtna. Med utgångspunkt i utilitarismen menar Peter Singer att den moraliskt korrekta handlingen är den som maximerar lyckan för alla varelser. Detta innebär att det kan vara moraliskt försvarbart att offra en individ om det sker för den gemensamma lyckan.

Personligen avvisar Rikard Friberg utilitarismen. Att handla enligt den maximala lyckan går i strid mot människors grundläggande känslor om vad som är rätt och fel.

– Det är ett översättningsproblem kan man säga. Det går emot vad folk intuitivt känner, det är en felaktig syn på hur moral fungerar, säger Rikard Friberg.

Men han anser inte att de olika anledningarna till varför man blir vegan skulle innebära något bekymmer för veganrörelsen i dag.

– Det finns väldigt få aktiva veganer, det är dumt att börja bråka om den typen av petitesser.

Rikard Friberg tycker att djurrättsetiken går att applicera på hela världen, men menar att det är köttindustrin i väst som är det stora bekymret. Djurrättshållning i fattigare delar av världen är ingen fråga som är nödvändig att lyfta just nu.

– Jag tror att djurrätten är viktig även där, men att den kanske måste anpassas efter de rådande kulturerna. Men det är en senare fråga och kanske även en fråga för de människor som bor där, säger Rikard Friberg.

Matens påverkan på miljön är något som har lyfts fram mer och mer på senare år. De senaste veckorna har veganismens och vegetarianismens påverkan på klimatet diskuterats mycket. En rapport från finska forskare visade på att utsläppen av växthusgaser minskar med 5 procent med vegetarisk kost och med 7 procent med vegansk – siffror som visar på mindre påverkan än vad som ofta har lyfts fram tidigare. Ungefär samtidigt tog företrädare för FN:s livsmedelsorgan FAO tillbaka en uppgift i sin egen rapport som sa att 18 procent av jordens växthusgaser kom från köttindustrin. Anledningen till att de backade från siffran var dock att transportsektorn stod för mer än de räknat med, inte att växthusgasutsläppen från köttindustrin de facto var mindre.

Per Tjäder, aktiv inom klimatnätverket Klimax, håller på lördag en föreläsning om veganism och miljö. Han tycker att det finns en mängd anledningar till att vara vegan, men han blev det själv främst på grund av miljöpåverkan.

– Klimateffekterna som produktionen av mjölk och kött och även ägg har är betydelsefulla. Och även markanvändningen. Man odlar foder för att ge det till djuren som odlas som mat, men på det sättet får man bara ut 10 procent av näringen i de grödor som ursprungligen odlades. 90 procent av markanvändningen går förlorad, säger Per Tjäder.

Även grödor och växter har en klimatpåverkan. Per Tjäder nämner palmolja och vissa sojaprodukter som varor där det är värt att vara försiktig som konsument. Palmoljeplantage i Sydostasien och sojaodlingar i Sydamerika har ofta stor negativ påverkan för miljön.

Finns det några fall då det skulle vara positivt för miljön att inte vara vegan?

– Det skulle i så fall vara om man kom över animaliska produkter som annars skulle gå förlorade, exempelvis genom dumpstring. Det är bättre att äta maten som är slängd än att gå och köpa en ny burk bönor, säger Per Tjäder.

Dumpstring innebär att leta i mataffärernas soptunnor efter de varor som slängts ut då de passerat bäst före datum, eller börjar se för dåliga ut för att säljas i grönsaksdisken. Ofta är dock maten fullt ätbar, och dumpstringsrörelsen, eller friganismen som den också kallas, har vuxit som en kritik mot konsumtionssamhället i västvärlden.

– Det stora problemet är just att vi ökar vår köttkonsumtion så mycket i väst. Det skulle kunna vara acceptabelt med viss animalisk konsumtion om det sker i mycket mindre skala än vad det gör idag, säger Per Tjäder.