Sanna Karlsson brukar inte skolka så ofta, men det har hänt några gånger. Men inte den här terminen, för nu när hon har börjat nian gäller det att tänka på betygen, säger hon.
- Jag vill komma i tid till lektionerna, det tycker jag är viktigt. Jag kommer inte ihåg när jag skolkade sist, det var så länge sedan.
Sanna Karlsson går på Vättleskolan i Angered, som ingår i den nya undersökning om elevers frånvaro som görs på beställning av Gunnareds stadsdelsnämnd. Syftet är att kartlägga skolkets omfattning, och vad som kan göras åt det.
Förvaltningen har redan gjort en sammanställning av vårterminens frånvarostatistik för årskurs sju till nio. Då framgick det att en fjärdedel av sjundeklassarna och en femtedel av åttondeklassarna varit borta mer än tjugo procent av den totala lektionstiden.
Men i siffrorna över frånvaron ingår också de som varit borta för att de varit sjuka eller lediga. Därför går det egentligen inte att säga något om hur många som faktiskt skolkat.
Innan Gunnareds stadsdelsnämnd fattar något beslut om åtgärder mot skolket, har man därför begärt en ny, mer detaljerad utredning. I höst gör förvaltningen därför ett nytt försök med statistiken, där det tydligt ska framgå om frånvaron är giltig eller ogiltig. Nämnden har också begärt att förvaltningen ska komma med en orsaksanalys och förslag på åtgärder.
Eftersom ingen annan stadsdel har gjort någon liknande studie, kommer det att vara svårt att veta om skolket är mer omfattande i Gunnared än på andra ställen.
Klas Forsberg som är utbildningschef i Gunnared, tror dock inte att skillnaden mellan stadsdelarna är så stor på den här punkten.
- Utifrån våra förutsättningar tror jag inte att vi ligger sämre till än något annat område.
Han påpekar att man redan jobbar aktivt med att undersöka och kartlägga orsaker till skolk, och med att hitta åtgärder och arbetsmetoder för att komma tillrätta med problemet. Bland annat genom eu-projektet Atlas, som går ut på att motverka skolk och öka elevernas studiemotivation.
En annan metod som skolorna jobbar med är så kallad skolkringning. Om en elev är borta första lektionen rings föräldrarna upp direkt. Metoden har fallit väl ut, enligt Krista Sandberg som är ungdomsassistent på Vättleskolan och en av de ansvariga för skolkringningarna.
- Föräldrarna blir glada för att vi ringer. Ibland blir de också förvånade, eftersom, som de säger, 'hon gick ju iväg som vanligt i morse'.
I Atlasprojektet som skolan deltar i, handlar det mycket om att fånga upp elever som ligger i riskzonen på flera sätt. För skolk är, enligt Krista Sandberg, den vanligaste enskilda faktor som leder till kriminalitet och utanförskap. På Vättleskolan har man valt ut tjugo elever som man ska jobba särskilt med. Det handlar om elever som är borta hela dagar i sträck, och som ofta befinner sig utanför skolans område på dagarna.
Annars är det vanligare att skolkarna stannar kvar på skolan. Den typiska skolkaren är borta några timmar här och där. Ungefär som Kenan Secim. Han går i åttan på Vättleskolan, och brukar vara borta från lektionerna litet då och då. Senast var i går när han struntade att gå på träslöjdslektionen.
- Jag var redan klar med min grej, så jag ville inte gå dit. Jag och en kompis satt på torget här i skolan i stället.
Att han ibland inte går på vissa lektioner, beror på att han inte kan sitta still, säger Kenan Secim. Ofta brukar han få med sig några kompisar från klassen, och så hänger de i korridorerna.
Kenan Secim vet inte vad som skulle få honom att inte skolka, men säger att han själv har bestämt sig för att försöka bättra sig. Inte minst för sin pappas skull.
Bengt Törnqvist som är rektor på Vättleskolan, tycker att det är svårt att säga hur stort problemet med skolk är, eller hur det påverkar betygen.
- Det stora flertalet sköter sig alldeles utmärkt. Det går inte heller att se något direkt samband mellan hög närvaro och bättre betyg. Vi sätter betyg på det eleverna kan, inte på närvaron. Frånvaro kan ju faktiskt vara helt giltig, till exempel om någon är sjuk.