Fria Tidningen

Fattigdomen minskar, inte klyftorna

I Sverige minskar andelen som lever i absolut fattigdom, men inkomstskillnaderna ökar och samhällsklyftorna består. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Att arbetsmarknaden inte släpper in nya grupper är ett av de stora problemen.


– Arbetsmarknaden är inte konstruerad för att ta emot nya grupper, det har vi vetat sedan tidigare, men vi visar med all tydlighet att det är så, säger Danuta Biterman, projektledare hos Socialstyrelsen.


De grupper som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden är unga vuxna och personer som har invandrat till Sverige. Det är också två av de grupper som löper störst risk att hamna i fattigdom.

– När det gäller fattigdom bland invandrare är det direkt kopplat till arbetsmarknaden, säger Danuta Biterman.

Den nya rapporten Social rapport som släpptes i måndags har undersökt utvecklingen av sociala problem och särskilt riskutsatta grupper under åren 1990–2007. Rapporten visar en dubbel utveckling, där det på vissa områden blir rättvisare medan det på andra områden återstår fattigdomsrelaterade problem. Under 1990-talet ökade polariseringen i samhället, men under 2000-talet har den utvecklingen mattats av och stabiliserats. Den etniska segregationen i storstäderna har också stannat av efter att tidigare ha ökat och andelen som lever i absolut fattigdom minskade mellan 1997 och 2007 från 11 till 5 procent.

Men samtidigt som vissa faktorer pekar på ett samhälle på väg mot ökad rättvisa pekar andra i motsatt riktning. Den ekonomiska segregationen ökar långsamt samtidigt som klyftorna ökar eftersom höginkomsttagarna tenderar att få högre lönehöjning än låginkomsttagarna. Störst risk att hamna i fattigdom har ungdomar, invandrare och ensamstående mammor.

Danuta Biterman menar att ett av de mest intressanta resultaten är att fattigdomen är dynamisk, att människor kan ta sig ur den.

– Bilden av fattigdom som visas i media beskriver ofta fattigdomen som väldigt statisk, man talar om fattig som något som folk är, men rapporten visar den dynamiska bilden: att 50 procent av dem som blir fattiga lämnar fattigdomen inom ett år, säger Danuta Biterman.

Fakta: 

Så ser den sociala situationen ut i Sverige

• Andelen i Sverige som lever under det absoluta fattigdomsstrecket minskade från 11 till 5 procent mellan 1997 och 2007.

• Absolut fattigdom räknas ut från socialbidragsnormen från 1985, beloppet räknas upp varje år med konsumentprisindex. Socialbidragsnormen räknas från konsumentverkets bedömning av skälig levnadsnivå, vilket grundas på hushålls kostnader för nödvändiga varor och tjänster.

• Andelen som står utanför arbetsmarknaden och utanför de sociala försäkringssystemen är oförändrad och ligger på 3-4 procent av befolkningen.

• Ungdomar, invandrare och ensamstående mammor löper störst risk att hamna i fattigdom.

Källa: Social Rapport (2010)

Läs även forskaren Hans Swärds kommentar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu