- Migrationsverket har förstått att de behöver mer kunskap om läget i Sudan, och därför avvaktar de, menar Teysir Subhi, talesperson för sudanesernas stödgrupp.
Nästan ett halvår har gått sedan den uppmärksammade hungerstrejken på Gustav Adolfs torg. Som vi skrev om i GFT den 16 juni, lovade Leif Andersson, enhetschef på Migrationsverket i Göteborg, att de skulle få ett möte med en handläggare inom två veckor. Men något möte blev det inte, vilket enligt Leif Andersson beror på sjukdom och att det var semestertider just då.
Nu har sudanesernas handlingar hamnat långt ner i högarna, och kommer att bli några av de sista som får beslut enligt den tillfälliga asyllagen.
- Vi har ett visst hopp, eftersom Migrationsverket verkar ha fattat att det är något som inte står rätt till i de tidigare besluten. Vi hoppas att de ska ta hänsyn till vad FN och andra organisationer säger om läget i Sudan, säger Teysir Subhi. Hon talar för gruppen av sudanesiska asylsökande, som själva inte orkar träffa media just nu. De bor alla kvar i Göteborg, och är mycket stressade över sin situation, enligt Teysir Subhi.
Hon tror att anledningen till att besluten dröjer, är att handläggarna har insett att de behöver mer kunskap om situationen i Sudan.
- Om man läser avslagen som de här personerna tidigare har fått så ser man tecken på en stor okunnighet. Till exempel har man bedömt att Sudan inte är en osäker plats för de här personerna. I mina ögon är det sinnessjukt att uttrycka sig så, säger Teysir Subhi.
För att göra en bedömning av situationen i ett visst land använder sig handläggarna av Lifos landinformation. Det är en sammanställning av rapporter och skrifter från bland annat UNHCR, Amnesty och Utrikesdepartementet.
Både UNHCR och Amnesty avråder bestämt från att skicka tillbaka flyktingar till Sudan, och då särskilt Darfur. Men hittills i år har Migrationsverkets handläggare beslutat om avslag i 80 procent av fallen som gäller Sudan.
- Ytterst så följer vi utlänningslagen, och då kan det innebära att beslut inte följer UNHCR:s rekommendationer, säger Christer Svan, som sitter i verksamhetsrådet på Migrationsverket.
När det gäller Sudan riktas nästan all medial uppmärksamhet på Darfurkonflikten, där den humanitära situationen är uppenbart akut. Majoriteten av de åtta sudaneserna kommer från Darfur, men några kommer från andra delar av landet. Teysir Subhi tycker att det ofta glöms bort att Sudan som helhet är en orolig plats. Den islamistiska regimen förtrycker de afrikanska folkgrupperna i södra delen av landet, men även personer med arabiskt ursprung riskerar förföljelse om de opponerar mot de styrandes politik, menar hon.
- De här personerna är politiska flyktingar av olika ursprung, som har blivit fängslade på grund av oppositionellt arbete. Eftersom de är förföljda av regimen är det farligt överallt i Sudan för dem. De är övertygade om att de kommer att bli gripna direkt på flygplatsen om de skickas tillbaka.
Martin Norén är handläggare på Migrationsverket i Göteborg, och har hand om många fall av sökande från Sudan. Han tycker att det är svårt att fatta beslut utifrån den information handläggarna har tillgång till i dag. Därför har han efterfrågat mer faktaunderlag och vägledning från den centrala ledningen i Norrköping.
- Migrationsverket får ju hela tiden ta ställning till hur en situation förändras i olika länder. Det gäller även Sudan, där har situationen förändrats på sistone.
I Norrköping har en arbetsgrupp med ansvar för Afrika träffats under veckan, under ledning av Christer Svan. En av diskussionspunkterna har varit Sudan. Martin Norén kommer därför att vänta med att fatta några beslut för att höra vad gruppen kommer fram till, för att få deras vägledning.
Men någon sådan central vägledning förekommer inte inom Migrationsverket, menar Christer Svan trots att han är den som ansvarar för handledning till asylhandläggarna. Tidigare arbetade han på praxisenheten, men den finns inte längre kvar. Enligt Marie Andersson på Migrationsverkets presstjänst, är det ändå Christer Svan som har ansvar för att driva en centralt sammanhållen praxis, det vill säga vägledning.
Men enligt honom finns det inte ens någonting som heter praxis längre.
- Vi har ingen praxis, utan hanterar varje ärende för sig. Varje handläggare gör sin egen bedömning av läget i ett land.
Hittills har alltså de individuella bedömningarna resulterat i avvisningar i 80 procent av fallen. Teysir Subhi anser att det beror just på att handläggarna inte klarar av att göra en riktig bedömning av situationen i Sudan. Hon tycker att det skulle behövas någon slags praxis som hjälp för handläggarna.
Den person som alla andra betraktar som ansvarig för vägledning och samordning av praxis, Christer Svan, verkar inte själv ta på sig ett sådant ansvar. Men även de nya migrationsdomstolarna är tänkta att vara praxisbildande. För även om alla fall ska bedömas individuellt, så kommer Migrationsverket att använda sig av domstolens beslut som vägledning. Om till exempel en person från Sudan får rätt till asyl på grund av sitt politiska arbete i hemlandet, kommer det att bli lite lättare för personer med liknande bakgrund att få asyl redan i första skedet.
Två av sudanesernas ärenden har gått vidare till migrationsdomstolen, men det finns inget datum spikat för förhandlingar. Om de får ett positivt besked, kommer de andra sex att ha lite större chans. Men om de får avslag igen, ser det mörkt ut även för de andra.
Teysir Subhi vill inte ge upp hoppet.
- Jag tror att det kommer att bli svårare om det blir avslag i migrationsdomstolen, men vi kommer inte att ge oss. Vi kommer att överklaga ända till Migrationsöverdomstolen.