FRIA har tidigare skrivit om det nationella miljömålet Levande skogar som ska uppnås år 2020 – ett mål som länsstyrelsen i Västra Götaland menar blir mycket svårt att nå. Likadant ser det ut i resten av landet och nu kräver 133 forskare i ett gemensamt upprop att staten tar till ordentliga åtgärder för att skydda skogen. Uppropet kommer att lämnas till miljödepartementet den 10 mars.

Enligt forskarna är förlusten av ursprungliga livsmiljöer den största orsaken till att den biologiska mångfalden försvagas och de menar därför att Sverige måste skydda alla natur- och gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden. Det är i dessa skogar som en stor andel av rödlistade växter och djur lever. Ett krav från forskarna är att alla planer på att avverka gammelskog stoppas.

– Det är viktigt att bevara en rejäl bit av gammelskogen, för den biologiska mångfaldens skull, säger Åslög Dahl, fil. doktor i botanik vid Göteborgs universitet, som har skrivit under uppropet. Det som förbrukas för kortsiktig vinning kan inte återskapas. Det är som att bränna ett bibliotek.

I dag är finns endast enstaka procent av skogar med höga naturvärden kvar, vilket innebär att skogsmiljöer måste restaureras för att Sverige ska få de area-ler skog som naturvårdsforskningen rekommenderar. Enligt miljömålen, som riksdagen beslutade om för elva år sedan, skulle 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ha undantagits från produktion i år. Vad man vet har ungefär 243 000 hektar skyddats, men det kan vara något mer eftersom det funnits brister i utvärderingsmetoden, enligt Miljömålsrådet. Klart är dock att målet inte kommer att uppnås.

– Jag känner frustration och besvikelse över att miljömålen krackelerar, säger Thomas Appelqvist, fil. doktor vid institutionen för Växt- och miljö- vetenskaper, Göteborgs universitet.

Han menar att miljömålen var bra – om de hade följts.

– Vi var tusentals personer som jobbade i tio år för att få till miljömålen, men sedan bytte vi till en regering som inte ansåg att det var lika angeläget med statlig naturvård, säger han. Nu är det viktigt att gå tillbaka till målsättningarna. De togs inte fram med knävecken utan är baserade på kunskap som vi hade redan för 10–15 år sedan. Ingen ny forskning har omkullkastat de teorierna. Det är dags att utreda vad som blev av målen, men istället tycker politikerna att det är enklare att kasta dem i papperskorgen och låtsas som att det regnar.

I Västra Götaland är det främst ädellövskogarna som är viktiga att bevara för den biologiska mångfalden, till exempel höjdområden som Svartedalen och Vättlefjäll, enligt Thomas Appelqvist.

– Det handlar både om att växter och djur ska bevaras och om att skogen har en social funktion för att boende i Storgöteborg ska kunna ta del av naturen, säger han.

Enligt en inventering som länsstyrelsen gjorde år 2005 finns det få gamla träd i skogarna och endast en tredjedel av ädellövskogarna med högsta naturvärdeklass hade blivit skyddade under tjugo år. Rapporten från länsstyrelsen visar också att mindre avverkningar hade gjorts i en fjärdedel av skogarna, och att 71 procent av avverkningarna saknade tillstånd från Skogsstyrelsen.

Det största problemet i Västra Götaland är dock inte avverkningen utan att många skogar inte tas om hand. Istället växer de igen och förfaller.

Vad borde då göras?

– Vi borde ha en mer dynamisk naturvård. Nu har vi reservat där man inte rör en pinne och så bedriver man intensivt skogsbruk utanför, säger Thomas Appelqvist. Vi måste följa upp mer också och det behövs oerhört mycket mer forskning. Det läggs ofantliga summor på att till exempel skapa mer öppna områden för ekar, men det följs inte upp vad som fungerade bra och vad som fungerade dåligt. Tänk om läkare hade gjort likadant och använt en metod och tänkt ”det här blir nog bra”. Vi tar för lätt på miljön.

En skog som relativt nyligen var i hetluften är Svartedalen, som ligger norr om Göteborg. Skogen skapade debatt om privat och effentligt ägande när den ideella stiftelsen som ägde skogen sålde den till en privatperson.

– Om kommuner eller staten äger skog är det lättare att hantera, eftersom privatpersoner ofta är ekonomiskt beroende av sin skog, säger Åslög Dahl.

Men varken hon eller Thomas Appelqvist vill att privat ägande ska förbjudas, istället vill de att naturvården ska kontrolleras bättre och planeras mer långsiktigt, i samarbete mellan privata ägare och staten.

– Problemet är att naturvården bygger på att markägaren gör frivillig sådan. De har heller inte lika långt perspektiv som staten kan ha, eftersom de inte alltid äger marken i så många år. Men det är synd att det har blivit en politisk diskussion om hur mycket ansvar som ska ligga på den privata och på den offentliga sektorn – istället för att föra en diskussion baserad på fakta om vad som bäst gynnar skogarna, säger Appelqvist.

Lennart Bodén, pressekreterare hos miljöminister Andreas Carlgren säger att han ännu inte har sett uppropet och att departementet inte vill ge några kommentarer förrän den 10 mars.