Försäkringskassan får särbehandla synskadade | Fria.Nu
Fria Tidningen

Försäkringskassan får särbehandla synskadade

Försäkringskassan har friats från anklagelse om diskriminering. Arbetsdomstolen slår fast att de arbetsplatsanpassningar som synskadade Marie-Louise Jungelin behövde var orimliga. Nu fruktar diskrimineringsombudsmannen att lagstiftningen håller på att urholkas.

– I efterhand funderar jag på om diskriminering över huvud taget finns i Sverige. Om man nu inte kan anpassa en arbetsplats till ett funktionshinder, är inte det diskriminering då? Tydligen inte, säger Marie-Louise Jungelin efter domen i förra veckan.

För fyra år sedan söker synskadade juristen Marie-Louise Jungelin jobb som utredare/bedömare på Försäkringskassan. Det var 157 som sökte och när hon blev kallad på intervju berättade hon om de olika hjälpmedel hon behövde för att utföra arbetet. Bland annat skulle hon behöva en skärmläsare som omvandlade datorns text till syntetiskt tal och punktskrift. Och om det fanns moment hon inte skulle kunna lösa med tekniska hjälpmedel, till exempel att läsa handskriven text, hade hon rätt till ett statligt bidrag på 50 till 100 tusen kronor årligen för att avlöna ett personligt biträde. Marie-Louise informerade även om att Arbetsförmedlingen Rehab kunde bekosta en utredning om vilka anpassningar som skulle behöva göras för att försäkringskassans datorsystem skulle bli tillgängligt för synskadade.

Det går två månader och när Försäkringskassan hör av sig är det med ett nedslående besked. Myndigheten säger att den egentligen tänkt anställa Marie-Louise men att dess it-tekniker hävdar att arbetsplatsen inte fungerar för synskadade. Marie-Louise undrar hur de vet det och svaret blir att det tidigare jobbat en synskadad person där som det inte gick så bra för. Vem eller när eller vad som inte fungerade kan kvinnan som ringer från Försäkringskassan inte precisera.

– Jag blev jätteledsen och jätteförbannad och tänkte att det här ska jag anmäla. Så jag bad dem skicka mig beskedet skriftlig, vilket de också gjorde.

Nu börjar en lång och mödosam process. Först överklagar Marie-Louise beslutet till regeringen eftersom tillsättningar hos statliga myndigheter går att överklaga. Men beskedet hon får är att Försäkringskassan gjort rätt och att anklagelsen om diskriminering inte är motiverad. Då lämnar Marie-Louise in en anmälan till dåvarande Handikappombudsmannen, som i enlighet med sina rutiner i första hand rekommenderar att facket företräder arbetssökande när det gäller diskriminering i arbetslivet. Men hennes fackförbund, Jusek, säger till henne att de inte tänker stödja anmälan och att hon måste förstå arbetsköparen.

– Jag sa att jag inte alls förstod arbetsgivaren och gick ur facket. Men Handikappombudsmannen, numera Diskrimineringsombudsmannen, såg det hela som ett solklart fall och åtog sig att driva det vidare.

Fyra år har gått och i förra veckan kom Arbetsdomstolen, AD, fram till att Försäkringskassan inte gjort sig skyldig till diskriminering. Detta eftersom de anpassningar som krävs för att göra Marie-Louise arbetssituation jämförbar med en seendes inte kan betraktas som ”skäliga”. AD skriver att det i jobbet ingår att läsa handskriven text som till exempel kan förekomma i läkarintyg och ansökningshandlingar. Vidare konstaterar man att en utredare/bedömare förutsätts använda datorsystemet ÄHS. Att göra en mindre omprogrammering av ÄHS så att det fungerar med Marie-Louise hjälpmedel, alternativt byta ut hela systemet till ett tillgängligt, bedömer AD som alltför kostsamt. Att Marie-Louise i viss utsträckning kan komma att behöva personligt biträde är inte heller något AD kan anse vara skälig anpassning eftersom det personliga biträdet skulle vara tvunget att utföra så stora delar av Marie-Louise arbete.

Samtidig konstateras på flera ställen i domen att det finns brister i det underlag som AD haft att ta ställning till. Hur mycket handskrivet rör det sig om egentligen? Vad skulle det i praktiken innebära att anpassa ÄHS? Dessa oklarheter finns det inget tydligt svar på.

Anders Karlsson, Diskrimineringsombudsmannens ombud som företrätt Marie-Louise Jungelin, är överraskad och besviken över domen från AD:

– Jag var nästan säker på att vi skulle vinna det här målet. Försäkringskassan har ju inte, enligt min mening, på nåt övertygande sätt kunnat motbevisa anklagelsen om diskriminering. Arbetsdomstolen tar också upp detta, bristen på utredning, men väljer ändå att gå på Försäkringskassans linje i slutänden.

Anders Carlsson säger att det med jämna mellanrum händer att AD är bevismässigt för snäll mot arbetsköparen, liknande har hänt när det till exempel gällt mål om diskriminering på grund av etnicitet. Bevisbördan bör vara stor för arbetsköparen men i det här fallet har det skett en urholkning. Han har svårt att förklara varför Arbetsdomstolen accepterat Försäkringskassans bristande bevisföring men tror att det kan ha att göra med fördomar.

– Jag kan bara gissa. Kanske man tycker att det är lite väl avancerat, lite väl fantastiskt att en blind person skulle kunna jobba fullt ut med ett anpassat datorsystem. Det måste vara den sortens resonemang, för det finns inget handfast från Försäkringskassan som visar att det inte skulle gå. Det kan mycket väl vara lågt ställda förväntningar på funktionshindrade som spelar in.

Domen behöver inte få något stort genomslag utan i bästa fall kan den ses som ett olycksfall i arbetet, säger Anders Karlsson. Men han menar att om ribban för arbetsgivaren ska läggas på den här nivån i framtiden kommer diskrimineringslagen att bli verkningslös. Han är märkbart irriterad över att den lagstiftning som han tycker är bra och radikal ändå inte fungerar fullt ut när det handlar om tillämpningen.

– Kanske det skulle vara mer effektivt att komma åt den här typen av problem om Sverige klassade otillgänglighet som diskriminering på ett liknande sätt som i USA och Australien. En annan sak som skulle kunna vara aktuell är att ha med fler diskrimineringsgrunder i de ”aktiva åtgärderna”. Dessa ska verka förebyggande och vara pådrivande för att skapa en arbetsmiljö som fungerar för alla. Men hittills ingår inte funktionshinder.

Marie-Louise Jungelin jobbar i dag på riksorganisationen Unga synskadade. I sitt arbete som kanslichef och organisationssekreterare arbetsleder hon fyra anställda och till sin hjälp har hon en dator med punktskriftdisplay och talsyntes. Postläsning får hon hjälp med 20 minuter om dagen av ett personligt biträde.

– Jag hoppas att den här domen inte får stort genomslag, men det återstår att se. Det kostar inget att göra en anmälan och jag vill verkligen uppmana fler att göra det om de upplever sig diskriminerade.

Fakta: 

Funktionshinder i arbetslivet

• Drygt en halv miljon människor mellan 16 och 64 år uppger att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

• Av dem saknar hälften arbete.

Hälften av dessa bedömer att de skulle kunna arbeta om arbetsgivaren vidtog en åtgärd.

• Ungefär 40 procent anger att en eller två åtgärder behövs medan övriga har behov av fler åtgärder.

• Det rör sig främst om anpassade arbetsuppgifter, anpassat arbetstempo, anpassad arbetstid och/eller anpassade hjälpmedel.

Källa: SCB:s arbetskraftsundersökning 2008

Annons

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

S lovar 60 miljoner kronor till äldre

Socialdemokraterna vill satsa på idrott, friluftsliv och studiecirklar för äldre. Därför går partiet till val med löfte om 60 miljoner kronor per år till Föreningssverige, samt en fast kontaktperson för alla som har hemtjänst. 

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

© 2021 Fria.Nu