Eva Olsson •

R början av 90-talet var intresset för ekologiskt byggande stort. I alla fall i Tyskland och Schweiz, där Cathrine Bülow då bodde. Det var också där som hennes intresse för frågan väcktes.

– Det fanns tidningar som inriktade sig på ekologiskt byggande, ekobyggsbutiker och på den tiden byggdes det mycket sådana byggnader. I Sverige hörde man ingenting om det, säger hon.

Hon har nyligen startat en hemsida som heter Ekobyggportalen där man hittar företag inom ekobyggs branschen och får information om ekologiskt byggande och byggmaterial. Meningen är att lyfta fram frågan, som nästan 20 år efter att hon fann intresset i Tyskland, ännu inte har fått någon stor utbredning i Sverige.

– Något slags intresse finns det och folk är nyfikna på att veta mer. Många som har hittat till Ekobyggportalen har googlat fram den. Precis som ekologisk mat har slagit igenom i livsmedelsbutikerna så tror jag även att byggföretagen, på sikt, kommer att kunna erbjuda ekologiska alternativ i större utsträckning, säger hon.

Ett ekologiskt hus ska dels vara energieffektivt som de passivhusen som på senare tiden har fått genomslagskraft i Sverige. Men Cathrine Bülow är skeptisk till passivhusens miljövänliga stämpling.

– Passivhusen byggs bara för att vara just energieffektiva. Men det är viktigt att tänka på helheten. Jag tror på en kombination av naturmaterial och ny teknik som till exempel solceller för att åstadkomma framtidens hållbara lösningar. Man måste tänka på att även använda förnyelsebart material och att man också ska göra en energivinst innan huset byggs, säger hon.

Bland annat byggs det in många gifter och kemikalier i husen. Till exempel PVC-plasten som används i golv och de vattenlösliga plast- och latexfärger, som enligt färgbranschen är miljövänliga. Om Cathrine Bülow fick bestämma skulle hon byta ut syntetiska byggprodukter mot rena naturmaterial som linoljefärg, slamfärg, trä och linisolering.

När Cathrine Bülows intresse för ekologiskt byggande föddes hoppade hon på en arkitektutbildning. Förhoppningen var att kunna föra in konceptet i byggbranschen. Men till hennes missnöje bjöd kursen på ett annat typ av byggande.

– Många arkitekter är mest intresserade av att uppföra landmärken eller spektakulära ikoner. Där ville de flesta bara bygga häftigt i glas, stål eller betong. Ekologiskt byggande hade lite utav en töntstämpel. Det kändes lite hopplöst när det inte fanns något utrymme för de frågorna så jag hoppade på en biologiutbildning istället och satsade på renodlad miljö.

Hon arbetade med naturvårdsfrågor på länsstyrelsen några år men intresset för hus och byggande låg hela tiden kvar och gnagde. Hon hittade en distanskurs i ekologiskt byggande, i Dalarna. Efter det kom idén om en portal för ekologiskt byggande.

Just nu går Cathrine Bülow en journalistutbildning för att utveckla sitt skrivande. Samtidigt som hon arbetar hon för att få fler annonsörer till hemsidan. Hittills har hon hittat cirka 700 företag som erbjuder ekologiskt byggmaterial eller hantverkare som kan hantera traditionella byggmaterial som till exempel linoljefärg. Tanken är att portalen ska bli ett heltidsjobb i framtiden.

– Förhoppningsvis kommer vi vara flera som arbetar med hemsidan i framtiden. Jag behöver hjälp med att få in bra informationstexter, bilder och dessutom få det att gå runt ekonomiskt, säger hon.

Förvånande nog bor inte Cathrine Bülow själv i ett ekologiskt byggt hus utan i en bostadsrätt, tillsammans med sin treåriga son, i Hammarbyhöjden. Målet är att flytta till en medelstor stad i Sverige och bo i ett kollektivhus, helst ekologiskt byggt. För henne är också den sociala aspekten viktig för ett hållbart boende.

– Ekologiskt boende handlar inte bara om miljövänligt material och energieffektiva tekniska lösningar. Det handlar om att få ett sammanhang i sitt boende. Man ska leva där och inte bara bo där. Boendet påverkar vårt mående väldigt mycket. Ett kollektivhus skapar en form av gemenskap och min son skulle växa upp bland många kompisar. Det blir en annan trygghet.

Någonting som Cathrine Bülow har märkt är att många oroar sig för kostnaderna för ett ekologiskt byggt hus.

– Många tror att det ska bli så dyrt om man vill bygga ett ekologiskt hus men det finns väldigt många olika sätt att bygga ekologiskt på. Man kan göra miljöanpassade byggprojekt till väldigt låga kostnader. I Tyskland byggde de bland annat ett ekologiskt flerbostadshus i ett fattigt och socialt utsatt område, byggt i lera. Det är inte konstigare än att bygga med tegel fast leran har lufttorkat och teglet har ugnstorkat, vilket gör att man spar en hel del energi.

Cathrine Bülow tror att ett problem till att det inte satsas på ekologiska byggen är att de stora byggföretagen har total dominans på byggnadsmarknaden.

– Det finns byggföretag och leverantörer i Sverige som erbjuder ekologiska alternativ. Men ett problem här är att byggnadsmarknaden domineras av ett fåtal aktörer. Och det är de största byggbolagen som får de flesta jobben. De byggföretagen har oftast också ramavtal med de stora materialleverantörerna. Det är helt enkelt storskaligheten som ställer till det.

Hon tycker dels att kommunerna måste ställa långtgående miljökrav när det gäller upphandlingen av offentliga byggnationer, vilket har kommit som förslag i Värmdö kommun.

Men hon tycker också att medvetenheten måste bli bättre. Sedan tror hon att man också måste demokratisera byggnadsmarknaden så att vanliga människor får makt över sitt eget byggande och boende.

– När man planerar ett husbygge är det byggbolagen som står för planeringen. Mycket handlar om kortsiktig vinst istället för om att skapa långsiktigt hållbara bostäder. Vinstmarginalen har varit enorm för byggbolagen och de upprättar många gånger i praktiken de detaljplaner som staden egentligen ska göra. Ett alternativ kan istället vara brukarinitierade projekt genom kooperativ förvaltning. Men jag tycker att det ska gälla alla boendeformer, säger hon.

Men till skillnad från att gå och handla mat så kräver husbyggen så mycket mer planering vilket gör att man oftast lämnar över ansvaret till en expert. Men det tror Cathrine Bülow kan vara ett problem.

– Det är, ironiskt nog, efter att husbyggandet har blivit en expertfråga som många problem har uppstått. Det var efter krigstiden som man övergav många av de lösningar och material som man tidigare använt. Egentligen är byggandet någonting som vanliga människor har hållit på med i tusentals år.

– Men experterna tog fram nya material som testades i stor skala direkt. Några av problemen som då följde var asbest- och flytspackelskandaler och platta tak med fuktskador till följd. Idag är det kommersiellt ointressant för byggbranschen om man kan få virke av sina grannar för att bygga hus.

– Det är helt enkelt inte så bra för affärerna. Därför finns det en stark kraft inom byggbranschen att hålla kvar de konventionella metoderna. Det är därför medvetenheten måste öka så att vanliga människor kan ligga i, säger hon.