Efter att till följd av sitt politiska engagemang ha relegerats från flera universitet i Marocko – i Västsahara är inga högskolor tillåtna – har Rabab Amidane under de senaste åren vid fyra separata tillfällen besökt Norden. För att sprida information om situationen i Västsahara, samt för att ta emot ett fredspris i Norge.

Under resorna har hon gett flera intervjuer i vilka hon skarpt kritiserat Marockos politik och hemifrån kom indikationer om att hon skulle råka illa ut när hon återvände. Efter det senaste besöket, i april förra året, valde Rabab Amidane att stanna i Sverige, men sökte därefter asyl i Norge efter att ha beviljats ett stipendium på en folkhögskola. Norge avslog dock – med hänvisning till att Sverige enligt Dublinkonventionen var att betrakta som mottagarland – och i december ansökte Rabab Amidane om politisk asyl här.

I veckan meddelade Migrationsverket att ansökan beviljats.

– Jag är självklart oerhört lycklig över det här, säger hon. Plötsligt finns det så många möjligheter, det är som om en dörr har öppnats. Jag är i trygghet. Nu kan jag säga vad jag tycker utan att förföljas av polisen.

Migrationsverket har ännu inte meddelat henne på vilka grunder det beviljade asyl, men Rabab Amidane är inte förvånad över det positiva beskedet. De övergrepp hon utsatts för i ursprungslandet finns dokumenterade och har använts för att styrka hennes skyddsbehov.

Den befrielsekamp som hon kommit att bli en symbol för ska Rabab Amidane nu fortsätta från Sverige.

– Hur jag ska göra det har jag inte planerat än, men möjligheterna är väldigt öppna. Nu får jag den chans att läsa vid universitetet som jag inte finns i Marocko, och det finns grupper här som gör ett bra jobb för den västsahariska saken. Jag är positiv.