Klimatet:

Under det svenska ordförandeskapet lyckades EU inför FN:s klimatkonferens enas om en gemensam förhandlingsposition, men klimatkonferensen resulterade inte i något bindande avtal.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) hade hyllat EU:s mål som ”ambitiösa”, men kritiker hävdar att EU borde ha åtagit sig betydligt mer långtgående utsläppsminskningar för att sätta press på Kina och USA.

Ekonomin:

När Sverige tog över EU:s roder hade finanskrisens mest intensiva fas redan blåst över, men statsminister Fredrik Reinfeldt (M) menade ändå att han, tillsammans med klimatfrågan, betraktade finansiell stabilitet som den viktigaste frågan under ordförandeskapet. Regeringen ger sig själv ett gott betyg på området, och pekar på det överenskomna ramverket för gränsöverskridande tillsyn av finansmarknaderna samt att EU beslutat om regler där bonusar i banker kopplas till de faktiska ekonomiska resultaten.

Lissabonfördraget:

Fredrik Reinfeldt har kallat den tjeckiske presidenten Vaclau Klaus motstånd mot Lissbonfördraget för den svåraste diplomatiska utmaningen under ordförandeskapet. I början av november skrev dock Klaus, som siste EU-ledare, under.

Ratificeringen var en fjäder i hatten för det svenska ordförandeskapet, som betraktar hanteringen av EU:s ”institutionella kris” som en stor framgång. Men kritiker talar om en omfattande maktöverföring från nationell till överstatlig nivå, och betraktar fördraget som en viktig byggsten på vägen mot en europeisk superstat.

Stockholmsprogrammet:

EU:s femårsplan för områdena rättsväsende och säkerhetspolitik antogs som planerat i december. Stockholmsprogrammet är i mångt och mycket ett inriktningsdokument, och innehåller bland annat utökade resurser och befogenheter till EU:s gränspolis Frontex, bekämpning av irreguljär migration samt ett utökat informationsutbyte med USA.

Men kritikerna är många och högljudda. Människorättsorganisationer har uttryckt farhågor om att programmet hotar den personliga integriteten och migranters rättigheter. I riksdagen reserverade sig Miljöpartiet och Vänsterpartiet mot vad de menar kommer att leda till ett ”gigantiskt övervakningssystem”.

Utvidgningen:

Ordförandeskapets målsättning var att accelerera EU:s utvidgningsprocess. Under det halvår som gått har ministerrådet beslutat att ta ställning till medlemsansökningar från Island, Albanien och Montenegro. Samtidigt har förhandlingarna med Kroatien närmat sig sitt slutskede medan de mer komplicerade förhandlingarna med Turkiet fortsatt.

Telekompaketet:

EU-parlamentet utmanade ministerrådet, anfört av svenska infrastrukturministern Åsa Torstensson, om telekompaketet och krävde att fildelares internetabonnemang inte skulle få stängas av utan föregående rättslig prövning. Men ministerrådet, som ville ha en svagare skrivning, vann.

Mängder av aktivister engagerade sig mot vad de uppfattade som ytterligare ett angrepp mot friheten på internet. Den svenska regeringen var istället nöjd med att ha lyckats föra de två år långa förhandlingarna i hamn.