Fria Tidningen

”Vi vill förändra det ekonomiska systemet”

Nätverket Ekonomisk reform har som mål att arbeta fram en ny ekonomi. I den ska människan och miljön sättas i första rummet.

I finanskrisens spår har allt fler ifrågasatt nyliberalismen som ekonomiskt system. Räntefria medlemsbanken JAK har fått fler medlemmar, den räntefria och lokala valutan ”byts”, som hämtat inspiration från den kanadensiska förebilden Lets (Local exchange and trading system), växer. Det är bara några av de alternativa ekonomiska systemen som finns och som Fria Tidningen skrivit om under året.

Det nybildade nätverket Ekonomisk reform siktar högre än att verka för en avgränsad alternativ ekonomi. Det har som mål att arbeta fram en plan för ett systemskifte.

– Vi vill vara en mötesplats och plattform för alla som vill ha en ekonomisk reform. I dag bygger hela vår ekonomi på att maximera den ekonomiska tillväxten. Jag tror att många vill se en förändring av penningpolitiken efter finanskrisen, säger Patrik Kling, 25 år, från Göteborg, som bildat nätverket.

Patrik Kling jämför dagens fria marknad med sällskapsspelet Monopol där pengarna fördelas allt mer ojämnt med tiden.

– Den fria och oreglerade marknaden skapar stora samhällsklyftor och sätter alltid ekonomin före människan. Det är inte hållbart med ett system som missgynnar de fattigaste och som leder till överkonsumtion och miljöförstöring, säger han.

Ekonomisk reform är emot att ekonomin bygger på finansspekulationer och på bankernas höga räntor. Räntorna gynnar bara den rikaste tiondelen och driver på tillväxtekonomin så att konsumtionen kraftigt överstiger jordens tillgångar.

– Det är inte ekologiskt hållbart att basera ett ekonomiskt system på spekulation och oändlig tillväxt. Vi behöver ett ekonomiskt system där pengar skapas efter den tillgång och efterfrågan som finns precis nu, säger Patrik Kling.

För att nå en sådan ekonomi kan det krävas att aktiehandeln regleras och att staten får större inflytande över finanserna. På det sättet kan medborgarna få större insyn över vilken ekonomisk politik som förs.

– Vi skulle slippa dagens nedskärningar i den offentliga sektorn om staten tryckte upp pengar i form av löner till skola och vård och omsorg efter behov. Då skulle vi inte ha den här stora pengabristen och arbetslösheten.

Är inte risken för inflation väldigt stor då?

– Det är därför ekonomin ska vara öppen och offentlig. Om staten missbrukar penningskapandet har medborgarna makt att avsätta de personerna. Är processen privat och delvis hemlig som den är nu är det svårt att peka ut de skyldiga, säger han och fortsätter:

– Riskerna för inflation är ännu större när ekonomin baseras på framtida spekulationer. Det är bättre att reglera skapandet av pengar efter behov och tillgång i nuet. Då undviker man att skapa pengar som inte behövs.

Patrik Kling vill avliva myten om att ekonomin ständigt behöver växa. Jorden tål inte mer än en tillväxt på noll och det finns bevis för att arbetslösheten kan reduceras när penningpolitiken regleras efter behov.

– Det finns historiska exempel på lokala valutor som i Wörgl i Österrike under depressionen på 1930-talet. Pengarna trycktes från tomma intet och gavs till de människor som utförde arbete. Det minskade arbetslösheten i staden och resulterade i stora infrastrukturprojekt medan resten av landet gick dåligt, säger han.

Patrik Kling har gått ner till halvtid på sitt vanliga arbete för att få mer tid till att bygga upp nätverket. På kort sikt vill han skapa en fungerande organisation som väcker opinion om hur samhället kan fungera med ett annat ekonomiskt system.

– I dag har ekonomidebatten fel fokus. Nu diskuterar politikerna var man ska lägga pengarna i stället för att diskutera hur ekonomin fungerar. För att hitta nya vägar måste man gå till roten med problemet och diskutera hur pengar skapas.

På lång sikt har nätverket en vision om att bidra till en värld utan miljöförstöring och fattigdom.

– Vi samarbetar med en organisation för arbetslösa som med största säkerhet ska hjälpa oss med att lyfta frågan om ett nytt ekonomiskt system på politisk nivå inför valet nästa år. Vi vill vänta med att berätta namnet på organisationen tills det är helt officiellt, säger Patrik Kling.

Orsaken till varför det är viktigt att få upp frågan om ett nytt ekonomiskt system på agendan är glasklar.

– Vi vill inte ha ett ekonomiskt system som bygger på att nio tiondelar av världens befolkning alltid ska vara skuldsatta. Det kommer alltid att finnas klyftor. Men folk ska inte behöva sova ute eller ta till våld för att få mat. Vi måste börja med att sätta människan och miljön i främsta rummet.

Nästa veckas ekonomi handlar om den lokala valutan palmas, som skapats i en fattig stadsdel i den brasilianska miljonstaden Fortaleza.

Fakta: 

www.ekonomiskreform.se kan du läsa mer om nätverket.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Höjningen känns bara pliktskyldig”

Regeringens förslag om att höja studiemedlet med 350 kronor till nästa år får inte ett enbart positivt bemötande av studentorganisationerna. ”Höjningen är för liten och vi är även kritiska till att det är lånedelen som höjs”, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande för SFS, Sveriges förenade studentkårer.

Fria Tidningen

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu