Oklart om delandet minskar miljöpåverkan
Tillgången till grejor, tjänster eller kunskap kommer före det individuella ägandet. Det är grunden i den kollaborativa ekonomin som i bästa fall kan leda till minskad miljöpåverkan och mer samarbete mellan människor.
Under de senaste åren har företag och projekt som bygger på att hyra eller låna ut alltifrån verktyg, leksaker och kläder till semesterboende och bilar ökat dramatiskt i Sverige.
– För drygt ett år sedan startade vi bloggen delaeko.se för att sprida idén med kollaborativ ekonomi. I dag är begreppet på tapeten, säger Mira Gartz, miljövetare.
Hon kom i kontakt med konceptet genom Linux, ett operativsystem med öppen källkod som går att ladda ner helt gratis
– Det gav mig hopp att veta att det satt personer världen över och skapade detta för att sedan skicka ut sitt jobb helt gratis till andra via nätet.
Delningsekonomi är ett begrepp som oftast används lite slarvigt för att förenkla vad den kollaborativa ekonomin är. Men det blir ofta missvisande då det inte alltid innebär att dela på saker, enligt Mira Gartz.
I vissa fall är vinsten fortfarande central medan andra värden som minskade resursuttag eller billigare tjänster är en bieffekt. I andra fall är det tvärtom att tillväxten inte är ett mål men på grund av verksamhetens popularitet blir det ändå en vinst.
– Den kollaborativa ekonomin som begrepp är väldigt bred och rymmer många olika varianter, säger Mira Gartz.
En grundprincip är att tillgången till en grej, tjänst eller kunskap står framför ägande av desamma. En annan är att verksamheten ska vara decentraliserad. Det betyder former av nätverk mer än att det är en ägare som sitter på toppen och plockar ut all vinst. Det kan också handla om att möjliggöra för fler att producera till exempel genom licenser som creative commons. Ytterligare en del är att det ska finnas ett jämnt utbyte mellan köpare och säljare.
– Gränserna mellan producent och konsument suddas ofta ut, säger Mira Gartz.
I dag finns det även många exempel på företag som försöker tjäna på den nya trenden. Som exempel ger Mira Gartz taxitjänsten Uberpop. Det är en app som ägs av ett amerikanskt företag genom vilken den som vill köra taxi och den som vill åka taxi kan hitta varandra. Uberpop har framhävts som en nytänkande affärsmodell, det har också kritiserats för att möjliggöra svarttaxi och utnyttja förarna.
– Det är viktigt att inte blanda ihop korten för att man ska kunna se hur just den kollaborativa ekonomin påverkar samhället. Får vi miljövinster? Kommer människor närmare varandra? Sparar vi pengar?
Uberpop är inte en del av den kollaborativa ekonomin menar Mira Gartz. Det är inte en form av samåkning och antagligen minskar inte utsläppen heller. Istället handlar det om en resa som blir beställd, precis som en vanlig taxi.
– Skulle du köra sträckan ändå och plocka upp en liftare eller organisera en samåkning då kan det vara kollaborativit, menar Mira Gartz.
För att göra frågan ännu lite mer komplex går det att tänka sig att om någon hyr ut sin bil som ”bara står” kan det vara kollaborativt därför att den hyrs ut privatperson till privatperson (kallas peeer2peer), men utsläppen behöver nödvändigtvis inte minska. Det beror på vad den som hyrde bilen hade gjort annars. Den kanske skulle köpt en egen bil eller tagit taxi.
– Det behövs mer forskning, säger Mira Gratz.
Vilket också är på gång. Bland annat genom ett nytt forskningsprojekt på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Det ska undersöka hur den kollaborativa ekonomin påverkar miljön.
– Vi vet inte i dag om en delningsekonomi verkligen minskar resursflödena i samhället. Minskar verkligen inköpen av nya saker? Kanske sparar du pengar på att sälja kläder på Blocket. Men köper du istället en resa till Thailand för pengarna blir det ju ingen miljövinst, säger professor Oksana Mont, som leder forskningsprojektet, till Sydsvenskan.