Fria Tidningen

”Höjningen känns bara pliktskyldig”

Regeringens förslag om att höja studiemedlet med 350 kronor till nästa år får inte ett enbart positivt bemötande av studentorganisationerna. ”Höjningen är för liten och vi är även kritiska till att det är lånedelen som höjs”, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande för SFS, Sveriges förenade studentkårer.

I veckan presenterade utbildningsminister Jan Björklund (FP) regeringens förslag om att höja studiemedlet med 430 kronor – vilket i praktiken blir 350 kronor för heltidsstuderande eftersom prisbasbeloppet sänks 2010.

Kajsa Borgnäs, ordförande för Socialdemokratiska studentförbundet, hade hoppats på mer.

– Före valet lovade tre av fyra regeringspartier att de skulle höja studiemedlet med 1000 kronor. Den här höjningen känns bara pliktskyldig för att alliansen ska slippa ta debatten. För studenterna är höjningen en droppe i havet, säger hon.

Kajsa Borgnäs menar att omslagspappret på reformpaketet lovar mer än det innehåller. Av den totala höjningen på 350 kronor är endast 40 kronor bidrag. Den resterande delen på drygt 90 procent är lån, som förr eller senare ska betalas tillbaka.

– Det är inte bra att höja lånedelen om man vill sänka trösklarna och ge alla samhällsgrupper möjlighet att studera vidare. Höjningen kan stöta bort dem som är rädda för att ta höga lån.

– I ärlighetens namn blev jag ändå positivt överraskad av höjningen. Men bilden av att studenter klarar sig på studiemedlet lever fortfarande kvar. Folk med heltidsinkomst verkar inte förstå hur lite studenterna faktiskt lever på, säger hon.

I samband med höstterminsstarten släppte Sveriges förenade studentkårer, SFS, en rapport där de uppmanade regeringen att höja studiemedlet med 900 kronor per månad.

Karl-Herman Lund-gren välkomnar höjningen, men är ändå besviken.

– Det är ett steg i rätt riktning, men utifrån vår studentbudget skulle höjningen vara 900 kronor, säger han.

SFS studentbudget baseras på Konsumentverkets siffror över sannolika levnadskostnader där man förutom boende och mat bland annat räknar in kåravgift, resande och kurslitteratur.

Karl-Herman Lundgren är dock ännu mer kritisk till att det är lånedelen som höjs mest.

– Det är synd att det i realiteten bara blir några kronor mer i bidrag när det mesta av höjningen utgörs av lån. Det innebär att studieskulderna kommer att öka.

– Det kan påverka de grupper som är rädda för att belåna sig negativt. Vi argumenterar för att balansen mellan lån och bidrag ska vara fifty-fifty. Nu baseras två tredjedelar av studiemedlet på lån, säger han.

I regeringens förslag ingår också en höjning av fribeloppet – den högsta summa pengar en student får arbeta ihop under ett studieår utan att studiemedlet reduceras.

Fribeloppet föreslås höjas från 107000 kronor till 136 400 kronor från och med den 1 januari 2011.

– De flesta tycker att det är viktigare med höjt studiebidrag än med höjt fri-belopp. Men det är positivt att de höjer summan eftersom studenter måste ha möjlighet att sommarjobba. Men vår hållning är fortfarande att sommar- månaderna inte ska räknas med i fri- beloppet, säger Karl-Herman Lundgren.

Kajsa Borgnäs är kluven inför höjningen av fribeloppet. Hon tycker att det är bra samtidigt som det kan ge en signal till studenterna att det är upp till dem själva att fixa pengar om studiemedlet inte räcker till.

– Det ger en vink om att studenterna ska betala mer själva, säger hon.

Fullt studiemedel innebär i dagsläget 7820 kronor i månaden. Senaste gången studiemedlet höjdes var under den socialdemokratiska regeringen 2006. Då höjdes studiemedlet med 300 kronor.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu