Allt fler människor känner ångest och oro i sin vardag, och sömnproblem blir ett allt vanligare problem. För många är problemen så stora att de inte klarar av att gå till sitt jobb. Enligt Försäkringskassans siffror från 2003 berodde hela 45 procent av alla sjukskrivningar i Göteborg på psykisk ohälsa och många som kommer till sin vårdcentral gör det just för att de mår psykiskt dåligt. Men resurserna för att ta hand om de här patienterna är begränsade på många vårdcentraler. I vissa områden finns ingen samtalshjälp alls att erbjuda.
Förra årets stora folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, visar att den psykiska ohälsan är vanligare i områden där många lever i socialt och ekonomiskt utanförskap. Det gäller till exempel nordöstra Göteborg, dit bland annat Angered och Lövgärdet hör. De båda vårdcentralerna har tillsammans ansvar för vården av mer än 26◊000 invånare. I dag finns bara en kurator att dela på för alla som behöver någon att prata med och detta är ett stort problem tycker man på båda vårdcentralerna. Många som bor i området har med sig svåra erfarenheter från sina hemländer, och väldigt få har ekonomisk möjlighet att vända sig till en privat psykolog.

Sjukvården i Göteborg har under flera års tid varit satt på bantningskur för att komma till rätta med ett ekonomiskt underskott. Detta har drabbat primärvården hårt, i och med att många vårdcentraler har stängts eller slagits ihop. Men psykiatrin har också fått mindre pengar att röra sig med och i dag råder både platsbrist och läkarbrist inom psykiatrin. Samtidigt som behovet av psykiatrisk vård har ökat, har alltså resurserna krympt och man har fått anpassa vården därefter.
Enligt Jan Svedlund, verksamhetschef för psykiatrin på Sahlgrenska, klarar man av kärnverksamheten, men får göra prioriteringar av vilka patienter man tar sig an.
- Det största problemet är bristen på vårdplatser som medför att vi måste skriva ut dem innan de är färdigbehandlade. Den som är minst sjuk får lämna sin plats när det kommer en ny patient som behöver platsen bättre.
Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg har utlovat extra pengar till psykiatrin, men i dagsläget har inte Jan Svedlund fått besked om vad det innebär för Sahlgrenskas del.
En följd av det hårda trycket på psykiatrin, har blivit att många patienter hänvisas till sin vårdcentral för hjälp. Men där är resurserna begränsade, och de psykologer GFT pratat med anser att många av patienterna behöver mer hjälp än vad en vårdcentral kan erbjuda.
Att det överhuvudtaget finns tillgång till beteendevetare, det vill säga psykolog eller kurator på vårdcentralerna har inte alltid varit självklart. Tidigare hänvisades alla som behövde hjälp till psykiatrin. Men de senaste årens drastiska ökning av den psykiska ohälsan har gjort att behovet av resurser på vårdcentralerna har blivit uppenbart.
I Göteborg var Hisingen först med att erbjuda samtalshjälp på sina vårdcentraler. Tanken var att erbjuda korttidsterapi, det vill säga upp till cirka tio gånger, för människor som drabbats av den 'nya' psykiska ohälsan, det vill säga lättare former av depression och ångest. Förhoppningen var att en sådan hjälp skulle kunna bidra till att förhindra eller förkorta en eventuell sjukskrivning. Något som också sett ut att lyckas.
I dag finns psykologer och kuratorer inom alla Göteborgs nämndområden, men behovet är väsentligt större än tillgången. Detta gör att läkarna är restriktiva med att remittera till psykolog, eftersom de vet att tiderna annars inte räcker till. Det menar bland annat Berith Karlsson, som arbetar som psykolog på Backa vårdcentral.
- I och med att man är ensam psykolog så gör man nålsögat lite mindre, för att inte få så många förfrågningar eller remisser. Detta för att inte få så långa köer utan relativt snabbt kunna erbjuda tid. Remisser kommer från läkare här på vårdcentralen i första hand. En timme i veckan finns det möjlighet för patienter själva att ringa hit. Många vet inte att den möjligheten finns. Och har man ingen internetuppkoppling hittar man inte mitt telefonnummer. Om vi hade annonserat hade man väl kanske nästan fått ta skydd.
En förutsättning för att hålla köerna korta är också att det som erbjuds är tillfälligt stöd, med möjlighet att träffas max tio gånger. De som behöver mer hjälp än så bör få hjälp inom psykiatrin, menar de vårdcentraler GFT pratat med.
Nästa år lovas mer resurser till både psykiatrin och primärvården, sedan den negativa trenden i ekonomin vänt. VG-regionen går för andra året i rad med ett plusresultat, i år blir överskottet hela 2,1 miljarder. En stor del av pengarna kommer att läggas undan för framtida pensionsutbetalningar, men regionen har också bestämt att det ska satsas extra på psykiatrin och primärvården. Nu lovar alltså nämnderna fler psykologer och kuratorer till vårdcentralerna. Håkan Mannerkvist, nämndsamordnare för område Öster, säger att målet är att det nästa år ska finnas dubbelt så många beteendevetare i nämndområdet. Men han kan inte säga något om respektive vårdcentral. Det får beslutas efter en utvärdering av behovet.
- Vi kräver också en större prestation av psykologerna. Fyra till fem patienter om dagen ska de ta emot, det är vad vi betalar för.
Nämndområdena Centrum-väster och öster har som mål att det ska finnas en beteendevetare per tiotusen invånare. I dag ligger siffrorna betydligt lägre än så.
På Hisingen finns redan 1.1 beteendevetare per tiotusen invånare. Nämdsamordnare Maj Ahlqvist tycker att det målet är lite förlegat.
- Jag tror att den siffran är från tidigt nittiotal. Den psykosociala ohälsan har ökat sedan dess. Det är mycket som har hänt på femton år, framför allt i storstadsregionerna - Stockholm och Malmö uppvisar samma bild. Det är en komplex situation med många människor som lever i utanförskap och främlingskap.
Hisingen tänker nu satsa på en beteendevetare per 6◊600 invånare. Det är en siffra man kommit fram till är lagom, menar Maj Ahlqvist.
Nästa år blir alltså resurserna utökade på vårdcentralerna. Men vilka patienter psykologerna och kuratorerna ska ta hand om tycks det råda delade meningar om.
- Som vårdcentralspsykolog arbetar man främst med korttidsbehandling i akut skede, men jag har ändå flera patienter som egentligen borde tillhöra psykiatrin. Detta är dels beroende på att öppenvårdsmottagningen som fanns här i närheten numera är stängd, och på att psykiatrin har begränsade resurser. En del patienter har också problem med att ta sig till Biskopsgården, där den nuvarande psykiatriska mottagningen finns, berättar Berith Karlsson.
Hon säger också att hon ofta får ta emot patienter som skrivits ut från psykakuten, för att ta hand om det uppföljande arbetet.
- Detta är inte alltid bra. Fler borde få sin eftervård på den egna psykiatriska mottagningen. Vi har inte de resurser som krävs i dessa ärenden. Det blir för svåra patienter för oss.
Det blir ett problem om tiden går åt till dessa patienter, eftersom det då inte finns plats för de andra patienterna, menar man på vårdcentralerna. Många uttrycker att de har problem med att remittera till psykiatrin, därför att många skickas tillbaka.
- Du måste må fruktansvärt dåligt för att få en plats i psykiatrin i dag. De har blivit mycket mer gränssättande, menar Nina Esfahani, psykolog på Biskopsgårdens vårdcentral.
Jan Svedlund håller med om att gränsdragningen blivit tydligare, sedan man för ett år sedan fick ett utryckligt formulerat underlag som grund för bedömningen av patienterna. Underlaget är utformat av Medicinska rådet på uppdrag av primärvården och SU, med ambitionen att förbättra samarbetet dem emellan. Metoden kallas vertikal prioritering, och innebär i praktiken att psykiatrin tar hand om de svårast sjuka, som till exempel manodepressiva patienter. Till vårdcentralerna skickas de med depression, och ångestsjukdomar, det vill säga med sjukdomsbilder som inte anses vara så allvarliga.
Trots att vårdcentralerna egentligen bara erbjuder korttidsterapi, tvingas de alltså göra många undantag.
Anita Nilsson är planeringsledare för område Öster. Hon är medveten om att det tycks finnas olika uppfattningar om ansvarsfördelningen mellan psykiatrin och primärvården. Hon menar dock att nämndens uppdrag till primärvården är tydligt. Vårdcentralerna ska erbjuda korttidsterapi, med inriktning på den nya psykiska ohälsan. Det handlar om att förebygga svårare problem som kan leda till sjukskrivningar och större kostnader för vården.
Enligt Anita Nilsson är det en förutsättning för vårdcentralernas möjlighet att genomföra sitt uppdrag, att de endast erbjuder korttidsterapi. Därmed kan de ta emot fler patienter.
- Det är viktigt att personer med psykisk ohälsa har möjlighet att få det stöd de behöver tidigt och att tillgängligheten till kurator eller psykolog är god. Det finns olika grader av psykisk ohälsa. Det är den 'nya' formen av psykisk ohälsa som ökar med oro och ångest, det gäller att kunna möta den tidigt innan den till exempel blir ett hinder för arbete. Då gäller det att många får stöd och hjälp.
Vem ska då ta hand om de patienter som psykiatrin skickar till vårdcentralerna?
- Om synen på ansvarsfördelningen mellan vårdcentralerna och psykiatrin leder till att en grupp hamnar i ett mellanrum behöver det ses över av primärvården och psykiatrin.