Framtid för sjöfart
Sveriges långa kustremsa och inre vattenvägar lämpar sig mycket väl för gods- och persontransporter. Utvecklingen sedan 50-talet speglar tyvärr en kraftig tillbakagång för inlands- och kustsjöfart, skriver Sören Kviberg, Oppositionsråd(V), och Jan Alexandersson, Ledamot Regionfullmäktige(V).
Av de nationella godstransporterna är det mindre än 10 procent som sker med sjöfart, detta trots att det i Sverige finns 50 hamnar och möjligheter till transporter på Göta älv/Vänern och i Mälaren via Södertälje kanal. Jämförelsevis sker inrikes transporter med sjöfart i Tyskland med 20 procents andel och i England med 25 procents andel av det totala godsflödet. Kring städer som Bryssel, Paris, London, Wien och Amsterdam satsas det stort på inlandssjöfart. Sverige har tyvärr hamnat rejält på efterkälken när det gäller att samutnyttja övriga transportslag med sjöfart.
En del av förklaringen hänger samman med att infrastrukturen för vägar och järnvägar betalas genom skattefinansiering och sjöfarten får bära sina kostnader själv genom fartygsavgifter. Alltså, det är inte konkurrensneutralt mellan transportslagen. Enligt transportdelegationen betalar sjöfarten sina samhällskostnader till 96 procent, lastbilstransporterna täcker genom interna skatter och avgifter endast 60 procent.
Sjöfartens infrastruktur är i det närmaste obegränsad, havet och insjövattnen kräver ringa underhåll och genom ökad sjöfart avlastas vägnätet ett stort slitage. Koldioxid - och kväveutsläppen kan minska kraftigt med ökad sjöfart. Dåligt miljöskadligt bränsle kan genom teknikutveckling ersättas av till exempel biogas.
En förstudie om utveckling av sjöfart på Göta älv visar att det är möjligt att dramatiskt minska lastbilstransporternas andel från Göteborgs Hamn. Sjöfartsverket anser dock att framtida investeringar i Trollhättans kanal på nya slussar är så stora att sjöfarten på älven kan stoppas efter 2030. Den beräknade investeringen beräknas uppgå till strax under 3 miljarder kronor, att jämföra med totalt nära 50 miljarder som föreslås i de samlade infrastrukturplanerna 2010-2021 för landbaserade transporter i Västra Götaland.
Vår uppfattning är att nationell sjöfart har en framtid. Vänern, Göta älv, Mälaren och kusten har oanade möjligheter att som en del av transportinfrastrukturen bidra till att skapa ett hållbart transportsystem. Men det krävs politisk vilja, samverkan mellan aktörer och en samsyn på finansiering av infrastrukturen.
