På väggarna runt Karl Johansskolan, i Majorna sitter flera kameror. Skolan är en av 27 skolor i Göteborg som har tillstånd av länsstyrelsen att ha övervakning utomhus. Och man kan se en markant ökning – innan 2005 hade inga skolor i kommunen utomhuskameror.

– Kameraövervakningen ökar stort i skolorna. De använder dem av alla möjliga anledningar, som att förhindra mobbning, våld och skadegörelse, säger Madeleine Elgemyr, utredare hos Brottsförebyggande rådet, Brå.

För de 27 skolorna i Göteborg som har tillstånd handlar det om utomhuskameror som endast används efter skoltid.

När det gäller inomhuskameror är det svårare att få fram statistik, eftersom skolorna inte behöver något tillstånd för detta. Men enligt uppgifter från Datainspektionen ökade inomhusövervakningen på Sveriges skolor med 150 procent mellan åren 2005 och 2008. Förra året hade var femte skola i landet kameror inomhus. Detta trots att det i många fall var olagligt, enligt Patrik Sundström, jurist hos Datainspektionen.

– Lagstiftningen säger att övervakning är ett intrång och för att man ska få sätta upp kameror måste det finnas ett större behov av det än av elevernas privata sfär. Annars är det olagligt, säger han.

Datainspektionen menade därför att flera skolor bröt mot lagen. Fem av de granskade skolorna överklagade till länsrätten, men i slutet av september i år gick länsrätten på Datainspektionens linje: kamerorna är integritetskränkande och får inte vara på under skoltid.

Förbundet Sveriges elevråd, SVEA, är starkt kritisk mot övervakningen både när det gäller inomhus- och utomhuskameror.

– Vi vill värna om elevers integritet, säger Sofia Brändström, vice förbundsordförande.

– Om man har problem med våld, mobbning, diskriminering eller annat så kan man lösa det med andra metoder. När skolor tar till kameror som åtgärd har någonting gått fel. Om någon fångas på filmen är ju skadan redan skedd, så man tar sig an problemet från fel ände.

Det finns heller ingen forskning kring om kameror i skolan verkligen förebygger brott.

– Forskningen visar att kameror fungerar i vissa miljöer, men inte i andra. Det man kan se är att kameror förebygger planerade brott som bilstölder, men däremot förebygger det inte impulsiva brott som krogslagsmål, berättar Madeleine Elgemyr på Brå.

Om den skadegörelse som förekommer i skolor är impulsiv eller planerad kan variera från fall till fall och därför rekommenderar Brå att skolor gör en ordentlig problemanalys av situationen innan de installerar kameror, och att de överväger andra metoder först.

Att elever kameraövervakas kan leda till en avtrubbningseffekt, enligt en debattartikel av Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund (DN 2/10-08): ”Unga människor lär sig tidigt att acceptera att bli övervakade. Att konstant vara övervakad blir då helt naturligt när de växer upp.”

Att man vänjer sig vid kamerorna berättar niondeklassarna Katarina Kustofski, Elin Bogren och Arvin Jazaee, som går på Karl Johansskolan. De säger att det var obehagligt när kamerorna var nya, men att de inte tycker det längre.

– Det kändes konstigt att någon kunde kolla på alla ens rörelser, som om man var instängd, säger Elin Bogren.

Karl Johanssskolans kameror sätts dock endast på efter skoltid, vilket känns bra, menar Arvin Jazaee, som nu är positiv till kamerorna.

– Vi håller ändå inte på och klottrar på nätterna så det är inte så mycket att bry sig om, säger han.

Skolans intendent, Egon Karlsson, har behörighet att titta de inspelade filmerna och enligt honom har klottret och skadegörelsen minskat markant tack vare kamerorna. Han ser inget integritetsproblem i övervakningen.

– Har man inget att dölja så är det inte farligt att vara med på filmen, säger Egon Karlsson.

– Det blir som en kollektiv bestraffning, kommenterar Sofia Brändström. Det behöver inte vara att man har något att dölja, men att ha känslan av att någon hela tiden granskar en kan i sig skapa otrygghet.