Fria Tidningen

Spelen som ingen vill ha

Obama kom till Köpenhamn för att ordna ett OS åt sin hemstad. Men på hemmaplan jäste missnöjet. Ändå satsade världens mäktigaste man på att fixa Sommar-OS 2016 åt en stad som inte ville ha det.

I går, efter denna tidnings pressläggning, röstade IOK om vilken stad som tilldelas sommar-OS 2016. Favoritskapet har hela tiden legat hos Rio de Janeiro – men en uppmärksammad bjudresa dagarna innan omröstningen förändrade det.

Barack Obama reste nämligen till Köpenhamn för att träffa den Internationella olympiska kommitén, IOK, och låna ut sin status till Chicagos förmån. Chicago, staden där Obamas politiska karriär föddes, har nämligen lagt ett bud för att få stå som värd för sommar-OS 2016, och den omstridda borgmästaren Richard Daley lyckades engagera presidentparet i kampanjen för att få spelen. Under september anordnades bland annat en olympisk temadag på Vita Husets södra gräsmatta, där en lekfull Obama mötte upp det amerikanska fäktnings-landslaget med en ljussabel i plast. Hans inträde i kampanjen gav Chicagos OS-bud ny energi, särskilt eftersom frågetecken rests kring favoritkandidaten Rio de Janeiros beredskap för att kunna hantera spelen.

Men historien om Chicagos OS-bud är omgärdad av kontroverser och kritik, och Obamas beslut att liera sig med den kan i slutändan kosta mer än vad det smakar. Och det handlar inte bara om konservativa motståndare till demokraterna Daley och Obama.

Snarare är det gräsrotsorganisationer och progressiva grupper som protesterat mot OS-planerna – och har fått en stor del av befolkningen med sig. Enligt en undersökning som publicerades inför omröstningen i stadens största tidning Chicago Tribune är det nästan lika många innevånare som är emot planerna på OS som är för dem. Och 88 procent är överens om att spelen inte bör finansieras med skattemedel. Det ställde till rejäla problem för borgmästare Daley – som tidigare lovat IOK att spelen kommer att finansieras med hjälp av stadens skattebetalare.

– Det finns sannerligen inget entusiastiskt mandat för att ta spelen till Chicago, konstaterade idrottsforskaren Dennis Howard i en kommentar till Chicago Tribune.

Anledningarna till missnöjet är flera, men handlar framför allt om Chicagos utsatta ekonomiska läge. Staden har varslat många anställda inom offentlig verksamhet. Samtidigt har satsningen på OS kostat ungefär 50 miljoner US-dollar i skattemedel.

Daley har flera gånger framhållt att den olympiska kampanjen kommer att lyfta staden ur finanskrisen, men statistik visar att ett olympiskt spel sällan går med vinst. Sedan 1964 har bara ett enda sommar-OS visat positivt resultat. En finansbyrå analyserade Chicagos bud, och kom fram till att spelen skulle dra in ungefär 4,5 miljarder US-dollar – att vägas mot den planerade kostnaden på fem miljarder US-dollar.

Eftersom kontraktet med värdstäderna inkluderar att staden, och inte den olympiska rörelsen, tar det ekonomiska ansvaret om spelen går med förlust, riskerar alltså Chicagos ansträngda stadskassa att utarmas ytterligare. Inledningsvis ville borgmästare Daley skriva om kontraktet med IOK – men han ångrade sig i juni, vilket har varit ett hårt slag för hans popularitet. Bara 35 procent av Chicagoborna tycker nu att han gör ett godkänt jobb.

Förutom oron för de finansiella konsekvenserna är även Chicagoborna misstänksamma mot hur kampanjen för OS hanterats. Ordförande för stadens olympiska kommité är Patrick Ryan – en personlig bekant till borgmästare Daley som bland annat donerade hundratusentals dollar till borgmästarens återvalskampanj. Det var strax innan Ryans gamla företag, AON, vann upphandlingen av kontrakt för att hjälpa Chicagos OS-bud. Kontrakten var värda ungefär 47 miljoner US-dollar.

Och mannen som fått uppdraget att överse budet är ordförande i Chicagos finansgrupp. Han heter Edmund Burke och är advokat – med ett tiotal klienter som donerat miljontals dollar till kampanjen.

Offentliga möten om budet har knappast funnits alls förrän de allra sista månaderna innan det slutgiltiga beslutet kom. Enligt Chicagos League of Women Voters har förberedelserna ”inte givit något utrymme för medborgare att kommentera på eller ifrågasätta planerna på spelen.”

Och i en stad med stora bostadsproblem som har gjort sig av med stora delar av sina hyreslägenheter under det senaste decenniet, fruktar man även vad spelen kommer att innebära för infrastrukturen och bostadsmarknaden.

– Istället för att fokusera på vad staden behöver, kommer pengar att ges till markägare som kommer att förstöra Washington Park och andra viktiga landmärken, säger Alison McKenna, aktiv inom aktivistgruppen No Games Chicago, som samlat in pengar för att resa till Danmark och protestera utanför IOK-mötet, till tidningen The Nation.

Om Daley och Obamas charmoffensiv lyckades vet vi redan när denna tidning gått i tryck. Vad stödet för spelen kan komma att kosta i slutändan för den populäre presidenten är svårare att sia om. Men den inflytelserike amerikanske sportskribenten Dave Zirin har redan formulerat sin inställning.

– OS i Chicago är Obamas dårskap.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Idrottsstjärna vänder upp och ner på Irlands homodebatt

Han heter Dónal Óg Cusack. Han är 32 år gammal och har i mer än ett decennium varit en av de största profilerna i den irländska folksporten hurling. För bara ett par veckor sedan kom han ut som gay – i ett land där homosexualitet var ett brott så sent som 1992.

Fria Tidningen

Trötta på att behandlas som idrottsboskap

Toppidrotten i USA är på väg mot en högst osäker framtid. Spelarförbunden i de stora proffsligorna har tröttnat på skumma ägaraffärer och bristen på omsorg för de som tvingas sluta i förtid. Flera av ligorna riskerar att säsonger ställs in.

Fria Tidningen

Svininfluensan orsakar fotbollskaos

Spotta inte på planen. Skaka inte hand med varandra. Och för guds skull, ställ inte in matcher med bara några timmars varsel. I veckan nådde pandemin den europeiska toppfotbollen – med en del oväntade konsekvenser.

Fria Tidningen

Den vardagligaste bollkonsten kommer till muséet

Den vardagligaste - och kanske vanligaste - av bollkonster har länge levt ett undanskymt liv långt från sportsidorna. Inte längre. Ty 2009 är studsbollens år. Fråga experten. Hon har 700.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu