Barack Obamas beslut att riva upp planerna på ett missilförsvar baserat i Centraleuropa har beskrivits som en diplomatisk seger för Ryssland och en helomvändning jämfört med föregångarens politik. Vita huset har också attackerats hårt av republikanska kritiker som hävdar att beslutet är en gåva till Moskva och hotar USA:s säkerhet. Därför tvingades försvarsminister Robert Gates att gå ut med en debattartikel i New York Times för att tydliggöra Obama-regeringens avsikter:

”De som säger att vi skrotar missilförsvaret i Europa är antingen felinformerade eller framställer det vi gör på ett felaktigt sätt”, skriver han.

Robert Gates betonar att det amerikanska missilförsvaret på kontinenten fortfarande ska byggas ut, inte bara i Centraleuropa utan också i andra länder. Istället för tio missiler i Polen förespråkar Gates ett rörligt och utspritt försvar baserat bland annat i södra Europa och på fartyg i östra Medelhavet.

För att motivera sitt beslut har Obama och Gates hänvisat till ny underrättelseinformation som sägs visa att Iran inte satsat på utveckling av långdistansmissiler som man trott tidigare. Men kritiker av planerna på ett missilförsvar menar att helomvändningen snarare bekräftar att det aldrig fanns något sådant hot till att börja med, och att missilskölden främst var riktad mot stormaktsrivalen Ryssland.

”Det underliggande motivet för ett universellt interceptorsystem baserat på land, till havs, i luften och rymden är att säkra amerikansk militär överhöghet genom att göra USA och dess viktigaste allierade onåbara för motattacker från nationer som Ryssland och Kina”, skriver Rick Rozoff i en analys för Kanada-baserade Centre for Research on Globalization.

Den stora nackdelen med det tidigare föreslagna systemet är att de markbaserade missilerna i Polen skulle vara stationära och därmed sårbara för de missiler som Ryssland hotat att placera ut i Kaliningradregionen som svar.

Rozoff menar att detta är en trolig anledning till att Obama och Gates nu föreslår ett mer mobilt system som är svårare att övervaka och neutralisera.

En annan skillnad mellan de nya planerna och Bushadministrationens ursprungliga version av missilskölden är att Obama vill arbeta inom ramen för Nato snarare än via bilaterala avtal mellan USA och enskilda länder som Polen och Tjeckien. Därmed kan det bli lättare att övertyga opinionen i de aktuella länderna.

I Tjeckien har opinionsundersökningar visat att en majoritet av befolkningen motsätter sig planerna på en amerikansk radarbas i landet. Men det socialdemokratiska partiet, som kan vinna nästa års val, har antytt att det skulle vara lättare att acceptera ett missilförsvar i Natos regi.

Ett mer mobilt missilförsvar som bland annat baseras i östra Medelhavet ger även ett bättre skydd åt USA:s allierade och trupper i Mellanöstern, vilket ökar den militära pressen på Iran.

Meningarna går dock i sär om detta ökar eller minskar risken för ett nytt krig. Medan vissa analytiker menar att Israels drivkraft att slå till mot Irans kärnkraftsanläggningar i ”förebyggande” syfte minskar, menar andra att risken för ett sådant anfall tvärtom växer när skyddet mot eventuella motattacker med missiler stärks.

Nästa månad genomför USA och Israel en gemensam militärövning inriktad just på en potentiell missilattack från Iran. Israels missilförsvar har byggts upp med amerikansk hjälp under två årtionden och beskrivs redan som ett av de mest avancerade i världen. I slutet av sitt sista år i Vita huset trappade George W. Bush upp samarbetet genom att placera en långdistansradar i Negevöknen. Den så kallade X-bandradarn opereras av ett hundratal amerikanska tekniker och ska kunna urskilja föremål av en tennisbolls storlek och upptäcka missiler som avfyras på över 2 000 kilometers avstånd. Därmed täcker den inte bara in Iran utan också stora delar av sydvästra Ryssland.

Samtidigt stärks nu USA:s militära samarbete med Turkiet. För några veckor sedan meddelade Pentagon att man överväger att sälja Patriot-missiler till landet för 7,8 miljarder US-dollar – i så fall en av USA:s största vapenleveranser på länge. Om affären blir av bryts också de senaste årens trend av minskad turkisk vapenimport från USA. Det turkiska försvarsdepartementet förnekar dock att affären är klar eller att den skulle ha något samband med spekulationer om att Turkiet kan bli ny värd för USA:s omstridda missilsköld.