– Innan jag kom hit ville jag ta livet av mig, men de har gett mig hopp om ett nytt liv. Den här mottagningen får inte stänga, säger patienten Mohammed Shaker.

Han slår sig ner på en stol i Rosengrens Bryggas lokaler vid Järntorget. Hit har han kommit varje vecka i nästan två år för samtalsterapi och social rådgivning inom projektet In-PUT. Rosengrens Brygga är en ideell förening, som startades som en avknoppning av Stiftelsen Rosengrenska, som bedriver vård för gömda flyktingar. Rosengrens Brygga vänder sig istället till dem som inte längre är gömda, eller aldrig har varit det, som asylsökande och personer som nyligen har fått uppehållstillstånd.

– Nästan alla som kommer hit lider av posttraumatisk stress och många är självmordsbenägna, säger Christina Hagelthorn, projektledare och psykoterapeut.

– De mår dåligt och kan inte sova, en del tycker att verkligheten är konstig för att de ser saker som inte finns. Andra hör ljud och tror att det är bomber som faller.

Det handlar om personer som har upplevt krig och tortyr, och dessa minnen kan oftast släppas fram när man har fått uppehållstillstånd, enligt Rosengrens Brygga.

– När man väntar på beskedet är man bara inställd på att överleva, när man sedan får uppehållstillståndet blir man först väldigt glad, men sedan kommer den hårda verkligheten ifatt en. Man minns förnedringar och allt man har förlorat, säger Christina Hagelthorn.

Många känner sig också vilsna och ensamma i det nya landet, vilket är något som Mohammed Shaker känner igen sig i. Han flydde från Irak efter att han utsatts för mordförsök eftersom han jobbade som ingenjör för USA:s räkning. Till Sverige kom han i november 2007, och i förra veckan kom äntligen hans fru och son till Sverige, men under lång tid hade han få människor att vända sig till.

– I början hade jag inga vänner här, fick inga jobb och kände mig ensam. Att kunna komma hit och prata var det enda som gav mig hopp och fick mig att må bra.

Men nyligen fick Rosengrens Brygga beskedet att regionen föreslår att deras stöd ska utebli. Nu finansieras verksamheten av tre olika hälso- och sjukvårdsnämnder i Göteborg. Utan stödet, på cirka 1,2 miljoner kronor, kan de inte driva verksamheten, enligt Christina Hagelthorn.

De som har fått uppehållstillstånd kan vända sig till Kris- och Traumaenheten vid Kaserntorget, som drivs av regionen. Men där är väntetiden betydligt längre. Medan Rosengrens Brygga erbjuder hjälp inom två veckor, kan man få vänta upp till ett år för att få en tid på Kris- och Traumaenheten.

– Väntetiden är alldeles för lång, säger Eva-Lena Lindholm, verksamhetschef på Kris- och Traumaenheten. Det här är personer som mår väldigt dåligt, så max tre månaders väntetid är rimligt.

För att få hjälp krävs det också att man har ett permanent uppehållstillstånd, asylsökande kan inte få någon vård på mottagningen på grund av ett beslut från 1997, enligt Eva-Lena Lindholm.

Asylsökande har dock enligt lag rätt till akut vård. Enligt socialstyrelsens allmänna råd – som regionen tillämpar – kan flyktingar också erbjudas terapi på vårdcentraler. Men om asylsökande i praktiken erbjuds långsiktig terapi kan inte Västra Götalandsregionen svara på.

Planeringsledaren Håkan Mannelqvist står bakom förslaget att Rosengrens Brygga inte längre bör få ekonomiskt stöd. Han förklarar förslaget med att det beror på finansieringsproblem.

– Vi har inte tillräckligt med pengar, vi måste spara in på samtliga vårdverksamheter, säger han.

Vart ska de asylsökande vända sig nu?

– Vi får hitta andra former för psykosocialt stöd, men vi vet ännu inte om det blir så, säger Håkan Mannelqvist, som tror att möjligheten för asylsökande att få psykologisk hjälp kommer att öka när vårdvalet införts den 1 oktober.

Då blir även de privata vårdcentralerna som ingår i vårdvalet skyldiga att ta emot asylsökande, och Håkan Mannelqvist menar att det kommer innebära ett ökat utbud psykologer.

Men Eva-Lena Lindholm, på Kris- och Traumaenheten, är tveksam till att vårdvalet kommer att lösa något.

– Vårdvalet bekymrar mig. Det är mycket oklart om de nya vårdcentralerna har kompetens att hantera personer med posttraumatisk stress, säger hon och menar att det redan nu finns otillräcklig kunskap på många av regionens vårdcentraler. Personer som lider av posttraumatisk stress söker ofta vård för smärtor och andra kroppsliga symptom, och då gäller det att personalen har kompetens att se att det egentligen handlar om trauman, enligt Eva-Lena Lindholm.

I veckan besökte Benny Strandberg (KD), ersättare i regionstyrelsen i Västra Götaland, Rosengrens Brygga och han vill kämpa för att verksamheten får finnas kvar.

– De bedriver en jätteviktig livsuppehållande verksamhet, säger han. Patienterna måste få vård, de kan inte vänta i ett år, då hinner de göra sig själva illa. Verksamheten måste fortsätta i någon form, behovet tar inte slut.

På Kris- och Traumacentrum i Stockholm ser vd:n och psykologen Luis Ramos-Ruggiero också negativt på en nedläggning. Han hade inte hört talas om just Rosengrens Brygga tidigare, men menar att det finns för få liknande mottagningar i landet. I Stockholm har asylsökande endast rätt till akut vård, och inte till traumabearbetning som räknas som specialistvård.

– När det nu väl finns något för asylsökande – lägg inte ner det, säger Luis Ramos-Ruggiero. Man borde satsa på den kunskapen som finns. De här patienterna kommer fortsätta söka akut vård istället. Det krävs lite medicinsk kunskap för att förstå att det kostar pengar.

Förslaget om att Rosengrens Brygga ska sluta få pengar av regionen är under beredning och de berörda nämnderna kommer att fatta beslutet någon gång mellan 25–28 oktober.