”Ta hand om dig. Annars gör vi det” är Primärvården i Göteborgs paroll för att locka patienter till den offentliga vården. Budskapet syns på reklampelare, i tidningen – och i pissoaren på Ullevi.

– Jag tror att många reagerar negativt på att vården har blivit en affär, säger Sören Kviberg (V), ledamot i Västra Götalands regionstyrelse. Det är klart att regionen måste informera om nya system, men nu marknadsförs vården på samma sätt som ICA Kvantum, jag tycker att det är på gränsen till oetiskt.

Vårdcentralernas reklamkampanjer är en följd av det nya systemet Vårdval Västra Götaland som införs den 1 oktober. Kortfattat handlar reformen om att privata vårdcentraler är med och konkurrerar om patienterna och att alla får välja vilken vårdcentral man vill. Liknande system kommer att införas i hela Sverige den 1 januari 2010, efter ett beslut i riksdagen.

Senast på måndag ska göteborgarna välja och just nu pågår en kamp om patienterna. Därför har Primärvården i Göteborg satsat 1,2 miljoner kronor och Västragötalandsregionen 15 miljoner kronor på reklam- och informationskampanjer, som är utformade av reklambyrån SCP.

– Primärvården Göteborg står inför samma konkurrenssituation som alla andra, de behöver profilera sig och sitt arbete, säger Linda Påhlman, projektledare hos SCP.

Marie-Louise Gefvert är primärvårdsdirektör i Göteborg och hon ser den nya konkurrensen som en utmaning.

– Det är en oerhört stor förändring, nu får vi börja fundera i termer som vi inte har gjort innan. Då behövde vi bara bedriva hälso- och sjukvård, nu är vi konkurrensutsatta och det är vår uppgift – om jag får säga det inom citat – att sälja vård.

Är det vettigt att primärvården lägger 1,2 miljoner kronor på reklam när pengarna kunde ha använts till vård?

– Pengarna kunde ha använts bättre, säger Gefvert. Men det nya systemet bygger på att invånarna ska göra val och då måste verksamheten visa upp sig. Både offentliga och privata vårdcentraler är beroende av att invånarna väljer dem för att ha något existensberättigande, så vad har vi för val?

De 15 miljoner kronor som Västra götalandsregionen lagt på reklam togs ur budgeten för regionkansliets hälso- och sjukvårdsutskotts utvecklingsanslag – vilket är pengar som annars brukar användas till cancersjukvård, smittskyddsverksamhet och till införandet av nya läkemedel.

Varför lägger ni pengar på reklam istället för på cancervård?

– Så vill jag inte se det, svarar Roland Andersson (S), ordförande i regionstyrelsen i Västra Götaland. Man kan mäta allt så, i antal operationer till exempel. Men det här är inte reklam, utan information om en stor omorganisering , vi kan inte ställa det mot något annat.

Faktum är dock att vården är i behov av pengar för just införandet av nya mediciner. I veckan sa regionen nej till förskrivningar av bromsmedicin för MS-sjuka med hänvisning till att den är för dyr och att regionen måste spara.

Det nya med vårdreformen är främst att privata aktörer är med i spelet, totalt öppnar 37 nya privata mottagningar som konkurrerar med de 27 offentliga.

Det ökade utbudet innebär fler möjligheter för patienterna, enligt förespråkarna. Men den fria etableringen, där vårdcentraler får ha sina lokaler var de vill, har inte inneburit någon jämn spridning av vårdcentraler i kommunen. Den 1 oktober kommer det finnas 16 vårdcentraler i centrum, åtta i Linnéstaden, men bara en i Bergsjön. Detta trots att Bergsjön är den stadsdel som har mest ohälsa i Göteborg.

Inne på biblioteket vid Rymdtorget i Bergsjön träffas Jilla Faraji, Pery Taher och Naliya Ibrahim, från Kurdiska Kvinnoföreningen i Västra Götaland. De har många funderingar kring vårdvalet och kommer att träffas med hela gruppen nästa vecka för att diskutera frågan. Nu finns det ingen vårdcentral i Bergsjön, eftersom den lades ner 2006 när en centraliserad vårdcentral öppnade i Gamlestaden.

– Vi ska väl vara nöjda att vi får en nu, men självklart är det dåligt att vi inte får lika tillgång till vård, säger Jilla Faraji, undersköterska och ordförande i Kurdiska Kvinnoföreningen. Bergsjön är inte så litet, det bor över femton tusen personer här, så vi borde ha minst två vårdcentraler. Varför ska det vara 16 i centrum och bara en här?

Centrums 55 000 invånare är visserligen fler än Bergsjöborna, men räknat per vårdcentral kommer det gå ungefär 3 400 personer per vårdcentral i centrum, medan de 15 000 invånarna i Bergsjön får slåss om tiderna på den enda vårdcentralen.

Att även de boende i de nordöstra stadsdelarna fritt kan välja vård i centrum är inget som hjälper, enligt Jilla Faraji.

– De flesta här vill vända sig till Bergsjön, det är tidsmässigt bättre eftersom det är närmre hemma. Jag förstår inte hur det ska gå ihop om alla ska gå till Bergsjöns vårdcentral, den kommer bli lika överbelastad som den förra som fanns här.

Vad är det då som lockar de privata vårdcentralerna till innerstan, när det är hårdare konkurrens där samtidigt som det finns ett större vårdbehov i andra stadsdelar?

Kritiker menar att en orsak kan vara ekonomin.

– Man kan grovt säga att att de etablerar sig där det finns tjocka plånböcker, säger Sören Kviberg (V), vars parti var det enda som röstade emot Vårdval Västra Götaland.

Invånarna i Bergsjön har lägst inkomst i kommunen, medan de som bor i centrala Göteborg har hög medelinkomst. I stadsdelen Askim har invånarna en årsmedelinkomst på en halv miljon och där kommer det att finnas tre privata mottagningar, utöver den offentliga.

Din Klinik är en av de vårdcentraler som öppnar i centrala staden. VD:n och läkaren Martin Öst berättar att de inte visste att det skulle bli så många vårdcentraler i området när de etablerade sig, och att det nu är för sent att ändra sig. Andra områden som företaget var intresserade av innan var Linnéstaden och områden i närheten av Östra sjukhuset.

Varför inte Bergsjön, där det är störst vårdbehov?

– Innan visste vi inte att ersättningarna från regionen följer vårdbehoven eller var andra vårdcentraler skulle öppna, så nu i efterhand kanske det hade varit bättre att etablera sig där vårdbehoven är som störst, säger Martin Öst.

Han berättar att de ville öppna centralt för att många skulle ha möjliget att resa dit. Men den möjligheten gäller inte dem som inte har någon bil, har nedsatt funktionsförmåga eller av andra anledningar inte kan resa runt staden. Det är Sören Kviberg (V) och Sten Boström, ombud hos Pensionärernas riksorganisation, PRO, överrens om.

Boström ser också en risk att vårdcentraler kommer få lägga ner om de inte är ekonomiskt lönsamma och säger att det innebär en osäkerhet för flera av PRO:s medlemmar att i så fall behöva byta vårdgivare. Samma osäkerhet finns för flyktingar, säger Pery Taher.

– Har man upplevt trauman orkar man inte öppna sig för nya personer varje gång.

Att vårdcentraler kommer att lägga ner efter hand, tror även Roland Andersson (S), regionstyrelsens ordförande.

– Det är uppenbart när det sker överetablering i vissa områden. Det kan gälla både privata och offentliga. För att driva en vårdcentral behöver man någonstans mellan 2 000 och 20 000 patienter, om man bara får in 500 så är det ett för litet underlag. Vi har en viss beredskap inom den offentliga vården för att omstrukturera.

Betyder det det samma sak som att lägga ner vårdcentraler?

– Jepp.

PRO meddelar att de kommer följa vårdvalets utveckling nogsamt.

– Vi vill ha en närsjukvård värd namnet, säger Sten Boström. Sjukvården är inte som vilken vara som helst, som en tv eller ett par skor. Samhället får inte frånsäga sig sitt ansvar.

När vården nu utsätts för konkurrens ser många läkare fördelar i fler arbetsgivare och höjda löner. En av tio läkare lämnar den offentliga primärvården för privata alternativ.

– Jag är intresserad av att driva en egen verksamhet, där man kommer närmre beslut och i större grad kan styra själv, säger Magnus Holke, som är en av de läkare som länge jobbat i den offentliga vården, men som nu väljer att öppna en privat mottagning.

Han står på Masthuggstorget och tittar upp mot lokalerna där Masthuggets familjeläkare och BVC snart kommer att öppna.

Totalt har 15 av de 140 doktorerna inom primärvården i Göteborg sagt upp sig. En orsak att lämna den offentliga arbetsgivaren är lönen. Läkarförbundet skriver i ett remissvar till utredningarna om Patientens rätt och Vårdval i Sverige att ”många läkare kommer ta chansen att starta eget och andra kommer kunna ställa krav på en adekvat arbetsmiljö och adekvat lönesättning eftersom det finns större möjligheter att byta arbetsgivare.”

Det råder redan läkarbrist i regionen. Det finns ungefär 800 distrikts- och allmänläkare och 150 tjänster som inte är besatta. Sören Kviberg (V), ledamot i regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen, tror att konkurrensen om läkarna kommer leda till en lönespiral.

– Det är ju bra för vissa yrkesgrupper, men det kommer kosta samhället mer.

Men patienterna betalar ju 100 kronor per besök oavsett läkarnas löner, då kostar det väl inte patienterna mer?

– Om driften blir dyrare måste bidraget öka, den fasta avgiften blir lika för kunden, men vem är det i grunden som betalar de ökade bidragen? Jo, skattebetalarna.

Läkaren Magnus Holke säger att det inte var pengarna som lockade.

– Drivkraften är inte pengar, utan att få driva en egen verksamhet, sedan är det naturligt att vi vill ha en rimlig ersättning. Jag är delägare i bolaget så lönen beror på hur det går för oss.

Det är inte alla läkare som är positiva till vårdvalssystemet. Enligt en enkätundersökning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers ställt i samband med läkarstämman i Göteborg i december är det endast fyra av tio läkare som tror att fria vårdval förbättrar vårdens kvalitet.

På Magnus Holkes gamla arbetsplats, en offentlig vårdcentral, var känslorna för reformen blandade.

– Det rådde en lite orolig optimism. Det finns en naturlig oro i organisationen för förändringarna och för vad de ska innebära. Det finns inte mer pengar totalt, men det blir fler aktörer, så det finns en oro att intäkterna ska minska, och man måste anpassa sig till de nya kraven.

Ur ett patientperspektiv tror Magnus Holke att reformen blir bra.

– Tillgången till primärvården blir bättre och medborgarna får fler aktörer att välja mellan.

Men fler vårdcentraler innebär inte fler läkare. Hos vårdcentralen i Olskroken slutar nu en läkare för att gå över till privat verksamhet. Läkarbristen gör att vårdcentralen sedan flera år tillbaka anlitar stafettläkare och nu vänder sig verksamhetschef Per Hellke till Tyskland och Island på jakt efter läkare.

– Det har alltid varit svårt, och nu är det fler som raggar på marknaden, säger han och berättar att det är svårt att konkurrera med de privata vårdgivarnas lönesättning.

– En del betalar riktiga fantasisummor, man kan ju undra hur de har råd. Och personligen undrar jag om det är det våra skattepengar ska gå till?

De privata vårdcentraler som ingår i Vårdvalet får skattefinansierade bidrag precis som de offentliga vårdcentralerna. Trots det går det inte att få samma insyn i den privata vården som i den offentliga.

Inom hela den offentliga sektorn finns lagar som ger anställda möjligheten att anonymt kritisera sin arbetsplats. Motsatt situation råder inom den privata sfären – där lagen om skydd för företagshemligheter begränsar de anställdas rätt att kritisera sin arbetsgivare.

Men i den kravlista som de nya privata vårdcentralerna i Västra Götaland ska uppfylla, finns det inskrivet att alla privatanställda ska ha rätt att meddela missförhållande på samma sätt som de offentligt anställda. Och arbetsgivarna har inte rätt att göra efterforskningar för att ta reda på vem som riktat kritiken.

– Det är en stor framgång att de skriver in meddelarfrihet i avtalen, säger Matilda Uusijärvi, frilansjournalist som har fått mycket uppmärksamhet efter att ha granskat de privata vårdcentralerna i Stockholm.

Men trots framstegen finns fortfarande en skillnad mellan privata och offentliga vårdcentraler. Det handlar om handlingsoffentligheten, som gäller i hela den offentliga sektorn. Handlingsoffentligheten ger alla rätt att ta del av de handlingar som finns, med undantag av till exempel sjukhusjournaler som är sekretessbelagda. Inom den privata vården är handlingarna istället är hemliga. Matilda Uusijärvi säger att det framförallt försvårar om man vill göra en ekonomisk granskning.

Varför ska man göra en ekonomisk granskning av privata vårdcentraler?

– Därför att det gäller våra gemensamma pengar. Det handlar inte om man är för eller emot privat vård, utan transparens gör att man ser om den privata vården funkar. Man ska ha möjlighet att granska var pengarna går, säger Matilda Uusijärvi.

Också Journalistförbundet ser det som ett problem.

– Vi har kämpat i tjugo år för att få tillstånd att offentlighetsprincipen ska gälla alla verksamheter som är finansierade med offentliga medel, säger Pär Trehörning, ombudsman på Journalistförbundet.

Men förbundet har jobbat i motvind. Bland annat har Svenskt Näringsliv varit starka motståndare i diskussionen.

– Det är även dött politiskt sett, riksdagspartierna verkar inte vara intresserade. Det är få politiker som säger ifrån, säger Pär Trehörning.