Alliansens förslag om höjda egenavgifter till a-kassan upprör fackföreningsrörelsen. Flera fackförbund har öppet gett uttryck för oro över att de nya reglerna kommer att resultera i färre medlemmar, särskilt bland de visstids- och deltidsanställda som drabbas hårdast av de höjda avgifterna. Chansen är stor att individer från dessa, kvinnodominerade, grupper inte skulle anse sig ha råd med fackföreningsavgiften utan enbart betala för medlemskap i a-kassan. Något som tur skulle leda till att balansen på arbetsmarknaden rubbas.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin förnekar dock bestämt att alliansens förslag syftar till att försvaga fackens ställning gentemot arbetsgivarna.
– Nej, och där vill jag vara jättetydlig. Kollektivavtalsgrunden är helt avgörande för den svenska arbetsmarknaden. Vi vill inte ha någon statlig styrning. Vi vill ha starka parter som förhandlar så det blir lugn och ro på arbetsmarknaden. Det vi vill göra med de här nya reglerna är att återställa arbetslinjen i a-kassan.

Anders Ferbe, andre vice ordförande i IF Metall skakar på huvudet åt Sven Otto Littorins resonemang.
– Då ska de nog fundera igenom sitt förslag om höjning av egenavgifterna. Man kan inte säga att det är viktigt att behålla en facklig styrka och samtidigt rikta målmedvetna attacker mot den fackliga organisationen.
Sekos ordförande Janne Rudén gör en liknande analys.
– Min uppfattning är att förslaget syftar till att försvaga facket. Regeringens signaler är att folk ska lämna den fackliga organisationen, och därmed minskar också legitimiteten i kollektivavtalen, säger han.
Sven Otto Littorin viftar bort kritiken. Alliansens förslag ska öka sysselsättningsgraden, och fler människor i arbete kommer att resultera i ett större rekryteringsunderlag för fackförbunden. Men även om förbunden tappar medlemmar behöver inte detta leda till en förändrad politik från alliansen.
– Det får man väl se senare. Men organiseringsgraden har ju sjunkit generellt, och facken har ett eget ansvar att marknadsföra sig precis som alla andra organisationer.

Oavsett om de nya reglerna resulterar i färre medlemmar är det fortfarande ett hårt slag mot fack föreningarna, menar Janne Rudén. Inled- ningsvis kommer arbetskraften att delas upp i ett a- och ett b-lag – de sysselsatta och de arbetslösa eller deltidsarbetande. Detta kommer att skapa en billig arbetskraftsreserv, vilken kommer att användas som argument för att försämra de generella villkoren på arbetsmarknaden.
– Detta i kombination med de förslag man lägger om att ta bort arbetsgivaravgifter syftar till att skapa ett stort låglöneproletariat, och det är väl där det är tänkt att de nya jobben ska komma, säger Janne Rudén.
Moa Norell, nyvald generalsekreterare för SAC, håller med.
– Att det blir en uppdelning i ett a- och ett b-lag innebär ju också att trycket på det så kallade a-laget blir större, säger hon.

Den 16 november fattar regeringen beslut om de nya reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. Fram till dess räknar fackförbunden med att driva ett intensivt arbete mot förslaget. SAC beslutade på sin nyligen avslutade kongress om att den 15 november lägga ett centralt varsel om politisk strejk, och har även deklarerat att man tänker mobilisera en bred allians mot försämringarna. Även LO-förbunden talar om att samordna sitt arbete.
– Skulle vi få en försvagning av facket så leder det självklart till en maktförskjutning på arbetsmarknaden, vi ska göra allt vi kan för att motverka det, säger Anders Ferbe.

Se även: Retoriken radikaliseras i opposition.