Ett nytt lagförslag i USA som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser ger åtskilliga nya miljarder i anslag till kärnkraftsindustrin för forskning och utveckling, skattekrediter, och lånegarantier. Samtidigt trycker vissa politiker i senaten på för att utöka statens lånegarantier för att subventionera byggandet av 100 nya kärnkraftverk i USA de kommande 20 åren.

– De amerikanska skattebetalarna kan få lägga ut 360 miljarder till 1,6 biljoner US-dollar, mer än kostnaden för den finansiella krisen, säger Ellen Vancko, kärnenergianalytiker vid Union of Concerned Scientists, en USA-baserad NGO.

De senaste 25 åren har inga kärnkraftverk byggts i USA – de är helt enkelt för dyra. Regeringen har tröttnat på att finansiera kärnkraftsindustrin eftersom den i mer än hälften av fallen inte klarar att betala tillbaka sina lån. Istället har skattebetalarna betalat industrins miljardförluster.

– Kärnkraft har alltid varit kraftigt subventionerat av regeringar världen över, säger Ellen Vancko.

I dag är kärnenergi dyrare än någonsin. 2001 beräknade industrin att kostnaden för ett nytt kraftverk var 1 000 US-dollar per kilowatt (kW), eller en miljard för ett typiskt kärnkraftverk. 2008 var den beräknade kostnaden mellan 7 000 och 9000 US-dollar per kW, enligt Steve Thomas, professor i energipolitik vid University of Greenwich i Storbritannien.

– Kostnaderna har ökat med 9 eller 10 miljarder US-dollar per kärnkraftverk, säger han.

Till det tillkommer finansieringskostnader, som gör att den totala kostnaden blir dubbelt så hög utan statliga lånegarantier, och kostnader för uranbrytning och avfallshantering. Ändå bygger dagens kärnkraftverk i grunden på teknologi som utvecklades redan på 80-talet, enligt Steve Thomas.

En anledning till att många politiker ändå vill satsa på kärnkraft är den starka lobbyn, menar Ellen Vancko. 14 energibolag spenderade 48 miljoner US-dollar bara under 2007 för att övertyga politiker i USA att ge industrin nya lånegarantier. Sedan mitten av 90-talet har lobbyn spenderat minst 953 miljoner US-dollar, enligt Center for Responsive Politics.

– Många senatorer och kongressledamöter talar i dag om kärnkraft som en ren, förnyelsebar energikälla, säger Vancko.

Ofta hänvisar man till Frankrike som en modell. Landet får nästan 80 procent av sin energi från 58 kärnkraftsreaktorer.

– Frankrike är ett specialfall. Hela industrin ägs till 85 procent av staten. Den får direkta och indirekta subventioner, statliga lån och lånegarantier, säger den Parisbaserade energianalytikern Mycla Schnedier.

Den franska kärnkraften har också plågats av skenande kostnader och tekniska problem. Trots att alla franska reaktorer bygger på liknande design, kostade ett nytt kärnkraftverk som byggdes 1998 mer än tre gånger mer än de första kraftverken från 1974, enligt Steve Thomas.

– Till skillnad från vind- eller solenergi eller nästan vilken teknologi som helst går kostnaden för kärnkraften upp över tiden, till och med i kärnkraftsvänliga Frankrike, säger Thomas.

Ett aktuellt exempel från Finland upprepar industrins långa historia. År 2005 började det statliga franska energibolaget Areva, med lånegarantier från franska staten, bygga vad som beskrivs som världens största och säkraste kärnkraftverk i finska Olkiluoto. Men projektet har plågats av kontruktionsproblem från starten, och är för tillfället 15–22 miljarder kronor över budgeten och 3–4 år försenat.

– Det är en total katastrof för Areva. De måste säga 12 nya reaktorer för att täcka förlusterna – annars får de franska skattebetalarna betala, säger Mycla Schneider.

I början av sommaren backade Kanada ut ur en beställning av två nya reaktorer på 1 200 megawatt eftersom kostnaden var tre gånger högre än väntat. Men trots att hypen kring en renässans för kärnkraften borde vara död, varnar Schneider för att industrin kommer att fortsätta framställa sig själv som en enkel lösning på klimatförändringarna och erbjuda politikerna megaprojekt som väcker uppmärksamhet. Och för industrin och dess ägare finns stora pengar att hämta när staten täcker alla förluster.

– Det värsta med ny satsningar på kärnkraft är att de stjäl miljarder av offentliga medel som kunde ha satsats på ökad energieffektivitet, säger han.

Många studier har visat att den snabbaste och billigaste vägen till ökade energisäkerhet och minskade koldioxidutsläpp är genom effektivare energianvändning och alternativa energikällor som vind- och solenergi, säger Ellen Vancko.

– USA kunde skulle kunna minska sina utsläpp av koldioxid med 50 procent fram till år 2030 enbart genom effektivare energianvändning, säger Vancko.