För två och ett halvt år sedan tvingades Ayako Oga, som nu är 30 år, att tillsammans med sin man lämna byn Ookuma Machi i närheten av Fukushima i samband med kärnkraftskatastrofen som utlöstes av en jordbävning. Idag är hon en av de ledande aktivisterna inom den kärnkraftskritiska rörelsen i Japan som tillsammans med hundratals före detta Fukushimabor protesterar mot regeringens planer på att återstarta landets kärnkraftsreaktorer.

- Jag kommer att fortsätta framhålla kärnkraftens mörka sida, säger Ayako Oga.

Det var i september som Japans premiärminister Shinzo Abe, vars ekonomiska politik kommit att kallas Abenomics, meddelade att man nu planerar att starta kärnkraftverken igen.

- Vi kommer åter att ta kärnkraftverk i drift och i enlighet med världens strängaste säkerhetsstandarder, sade Abe vid en presskonferens.

Ayako Oga som nu bor tillsammans med hundratals evakuerade i staden Aizu Wakamatsu tio mil från de skadade anläggningarna i Fukushima är fast besluten om att inte låta detta hända.

Opinionen mot kärnkraft var som starkast strax efter kärnkraftskatastrofen. I juli 2012 visade en undersökning gjord av den ledande japanska dagstidningen Tokyo Shimbun att 80 procent av 3 000 tillfrågade var emot kärnkraft. Det är inte förvånande med tanke på att 85 000 människor tvingades att lämna hem och mark som blivit förorenad av radioaktiva ämnen, samtidigt som jordbrukare och fiskare förlorade sina inkomster.

Men även om motståndet är starkt har det liberaldemokratiska partiet med premiärminister Shinzo Abe i spetsen och flera stora företag sagt att de åter vill ta kärnkraftverk i drift med hänvisning till risken för en energikris och ekonomiska förluster.

Japans 50 kärnreaktorer som tidigare täckte 30 procent av landets energibehov är tagna ur drift av olika skäl, bland annat efter rutininspektioner. Världens tredje största ekonomi importerar nu nästan 90 procent av sin energi, vilket lett till ett handelsunderskott på 1,02 biljoner yen, motsvarande 67 miljarder svenska kronor.

En av förutsättningarna för att reaktorerna ska kunna tas i drift är att det finns en lokal acceptans. Regeringen har därför gått ut med information om de stränga säkerhetskrav som måste uppfyllas för att kärnkraftverken ska kunna tas i drift.

Den nya kärnkraftsmyndigheten NRA presenterade nya säkerhetsföreskrifter som trädde i kraft i juli i år. Enligt de nya reglerna måste anläggningar vara konstruerade med tanke på att jordbävningar och tsunamis kan inträffa. Anläggningarna måste också ha extra kontrollrum.

Många verkar lita på regeringens löfte om säkra kärnreaktorer. En undersökning gjord av den japanska dagstidningen Asahi Shimbun i juli i år visade ett minskat stöd för ett avskaffande av kärnkraften - 40 procent av de 1 000 tillfrågade ställde sig positiva till att återstarta reaktorer om detta sker med de högre säkerhetskraven. I februari i år var siffran 37 procent.

- Aktivister ställs mot en kraftfull regering och rika företag som avser att rättfärdiga kärnkraft och som har makt att förändra opinionen i Japan där den ekonomiska vinsten är det som räknas, säger Mitsuhiko Tanaka, forskare som i årtionden arbetat med reaktorkonstruktion.

Han säger att det saknas tillräcklig insyn i förfarandet vid återstarter och påpekar också att det ännu inte är vetenskapligt klarlagt vad som var den verkliga orsaken till olyckan i Fukushima.

Regeringen kämpar fortfarande med att hantera läckor efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Giftigt grundvatten läcker fortfarande ut i havet och i kringliggande områden. Så sent som den i förra veckan uppgav det japanska energibolaget Tepco att man uppmätt höga halter av radioaktivt cesium i havsvatten nära de stängda reaktorerna i Fukushima.

I augusti presenterade lokalregeringen i Fukushima statistik som visade resultatet av sköldkörteltester på nära 200 000 barn. Siffrorna som publicerades i tidningen Asahi Shimbun visade att 44 barn hade diagnosticerats eller misstänktes ha sköldkörtelcancer.