När myndigheter i Göteborg är i behov av tolk ska Göteborgs Tolkförmedling anlitas i första hand. Det har Rikspolisstyrelsen bestämt. Det är den myndighet som ansvarar för upphandlingen av tolkförmedlingstjänster i Sverige och rangordnar vilken förmedling som ska kontaktas i första hand runt om i landet. När Rikspolisstyrelsen gör upphandlingen får tolkförmedlingarna skicka in en ansökan med vilka språk de har tillgängliga tolkar i, och vilken kompetens de har. Ansökan är det enda dokument där förmedlingarna redovisar vilka resurser de har för Rikspolisstyrelsen.

Vid det senaste avtalet erbjöd Göteborgs Tolkförmedling auktoriserad tolkning i bland annat rumänska. Det finns tre auktoriserade tolkar i rumänska i Sverige, men ingen av dessa har någonsin arbetat för tolkförmedlingen.

– Jag har aldrig arbetat på uppdrag av Göteborgs Tolkförmedling, säger Angela Öhrman, auktoriserad rätts- och sjukvårdstolk i rumänska.

Öhrman arbetar som tolk i Västra Götaland. De två övriga auktoriserade tolkarna i språket, Carmen Lundgren i Stockholm och Ileana Nielsen i Skåne, uppger båda att de aldrig har arbetat för Göteborgs Tolkförmedling. Tolkförmedlingen uppger även att de har auktoriserade tolkar i tigrinja och dessutom auktoriserad rättstolkning i kantonesiska. Efter en rundringning till tolkarna visar det sig att även de uppgifterna är felaktiga. I Sverige finns det endast fyra auktoriserade tolkar i tigrinja och endast en tolk som är auktoriserad rättstolk i kantonesiska. Ingen av dessa tolkar har någonsin jobbat för Göteborgs Tolkförmedling. Ändå står tolkförmedlingen fast vid att de erbjuder auktoriserad tolkning i dessa språk.

– Vi har inte lämnat några felaktiga uppgifter i upphandlingen, säger Pia Dahlbäck, chef på Göteborgs Tolkförmedling, som menar att de kan erbjuda dessa tolkar eftersom de är frilansare som inte är anställda av någon specifik tolkförmedling.

Därför anser Pia Dahlbäck att det räcker med att kunna kontakta tolkarna för att ha tillgång till deras tjänster. Det betyder inte att tolkförmedlingen någonsin har gjort det. I många fall har tolkarna inte ens hört talas om Göteborgs Tolkförmedling. Flera av tolkarna säger också att de inte vill jobba för tolkförmedlingen överhuvudtaget. Angela Öhrman är en av dem. Hon har blivit tillfrågad, men tackade nej. Hennes erfarenhet av privata tolkförmedlingar är att hon ofta inte får betalt för det jobb hon utför.

– Jag ska inte behöva slåss för att få den lön jag förtjänar. Lite självrespekt får man ha när man har kämpat så mycket för att bli auktoriserad, säger hon.

Bizhan Tondkar är styrelseledamot för rikstolkarnas avdelning på Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, SKTF. Han menar att Göteborgs Tolkförmedling har blivit anlitade tack vare de felaktiga uppgifter de lämnat.

– Man ska ställa krav på de tjänster man köper. Göteborgs Tolkförmedling har under sanningsförsäkran lämnat falska uppgifter om vilka tolkar de har. Det tragiska är att Rikspolisstyrelsen inte bryr sig om att kolla upp det och gör inget åt problemet.

På ena sidan står tolkarna och kunderna, på den andra står Göteborgs Tolkförmedling. Det råder skilda meningar om vems bord ansvaret ligger på men Bizhan Tondkar har stöd i sitt resonemang. Jan Turvall är universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på förvaltningsfrågor. Han menar att Rikspolisstyrelsen har ett visst ansvar att kontrollera uppgifterna som tolkförmedlingarna lämnar.

– Det finns inga formella krav men det är klart att Rikspolisstyrelsen ska upplysa sig om vilka tjänster de köper, säger han.

Flera myndigheter i Göteborg, till exempel Göteborgs och Mölndals tingsrätt, struntar dock i att följa avtalet eftersom de är missnöjda med upphandlingen. Rikspolisstyrelsen har ingen kontroll över om de uppgifter som tolkförmedlingarna lämnar är sanna, men de anser heller inte att det är deras ansvar.

– Det är upp till den som beställer tjänsten att tala om vilken kvalitet och vilken kompetens han vill ha på tolken. Och visar det sig att förmedling nummer ett inte har det som beställaren efterfrågar så går man vidare till nummer två, och så vidare. Så det är fullt möjligt att få den tolk och kompetens som efterfrågas, säger Magnus Björk, avtalsansvarig på Rikspolisstyrelsen.

Enligt Magnus Björk ligger alltså ansvaret hos myndigheterna som beställer tolktjänsten, men Bizhan Tondkar håller inte med.

– Hur ska man veta vilken kvalitet man får när inte tolkförmedlingar har de tjänster som de erbjuder, undrar Bizhan Tondkar.