”Bostadsbristen i Göteborg är att likna vid en social bomb”
Att Göteborg lider av bostadsbrist är känt sedan länge. Enligt en ny rapport om ungas boende i Göteborg behövs 13 000 nya bostäder – nu. På fastighetsnämnden ser man dock ingen akut bostadsbrist. Något som starkt talar emot stadens enkätsvar som ligger till grund för rapporten.
Sven Bergenstråhle som undersökt unga vuxnas boende i Göteborgsregionen för åren 2003–2009 på uppdrag av Hyresgästföreningen menar att byggandet av nya bostäder störtdyker, de stora kullarna kommer och att arbetslösheten bland unga växer. Fakta som redan är kända men som ändå behöver lyftas fram. Rapporten trycker på siffror som FRIA tidigare tagit upp – under 2008 sökte 84 000 bostad i Göteborg, bara en av tio fick en lägenhet. Att konkurrensen på bostadsmarknaden är hård för dagens unga är känt och i dag saknar över 22 600 unga saknar eget boende i Göteborgsregionen och de blir bara fler.
För att möta behovet från den växande massan på bostadsmarknaden bygger man nu 2 000 nya bostäder per år. I år handlar det dock bara om 1 500 och ombyggnad av befintliga lägenheter för att skapa 1 000 lägenheter där personer i åldrarna 18–29 kommer att ha förtur.
Siffror som inte motsvarar den efterfrågan på billiga hyresrätter som finns. Enligt Bergenstråhles rapport är Göteborgsregionens unga vuxna i behov av 13 000 nya bostäder. En siffra som snart kommer att växa då 60 000 ungdomar i åldrarna 15–19 år är på väg ut på bostadsmarknaden samtidigt som många ungdomar flyttar in från andra regioner till hösten då skolorna drar igång.
– Det är en besvärlig situation med resultatet att många kommer stå utan både bostad och arbete. Man kan likna det vid en social bomb, därför är det viktigt att man lägger mer krut på att lösa den här ekvationen, säger Bergenstråhle.
Owe Nilsson (S), ordförande i fastighetsnämnden, håller med om att det är en besvärlig bostadssituation, men menar att alla har någonstans att bo. Det de saknar är ett alternativ till att tvingas bo hos föräldrar eller i andra hand.
Elsa Reimerson, verksamhetschef för jagvillhabostad.nu menar dock att det alternativet behövs.
– Det är stressigt att bo i andra eller tredje hand och inte kunna flytta hemifrån, det hämmar familjebildningen och den personliga utvecklingen som man får när man bor själv, säger hon.
Enligt rapporten har dagens unga inte råd att bo i de nybyggda bostäderna då hyrorna är för höga. En annan orsak är enligt Bergenstråhle att det blivit alltmer impopulärt att bo i studentboende, i andra hand eller att hyra rum utan kontrakt. Samtidigt är de lediga bostäderna få vilket resulterar i att många väljer att bor kvar hemma.
– Det finns ett stort antal unga som borde vara ute på bostadsmarknaden men inte är det på grund av att de inte står sig i konkurrensen om de befintliga lägenheterna och inte har råd att efterfråga de nya, dyra bostäderna som byggs, säger Reimerson. Beräkningar från Konsumentverket visar att 28 000 unga är för fattiga för att leva på en skälig levnadsnivå.
– Det som måste till är ett ökat bostadsbyggande samtidigt som man pressar ner byggnadskostnaderna så att normala och unga kan efterfråga bostäderna, säger Bergenstråhle.
Owe Nilsson menar dock att det är helt upp till den öppna marknaden att bygga billigt eller ej. Han säger även att orsaken till varför så få lägenheter byggs är att de anser att det inte finns någon akut brist på bostäder och att intresset och viljan att bygga mer inte finns. Detta eftersom det är svårt att få sålt. Det han refererar till gäller dock bostadsrätter och där har efterfrågan gått ner.
– Det är återigen en fråga om kostnad, även om du är fattig och arbetslös måste du ha rätten att bo, säger Bergenstråhle, man kan inte skylla i från sig och lägga över ansvaret på den öppna marknaden. Han menar att man borde ta ett helhetsgrepp och se hur man gemensamt kan lösa problemet. Ett sätt är enligt Bergenstråhle omformning av bostadsrätter.
– Att stimulera byggande och ombyggnad av befintliga bostäder skulle bidra till att motverka en snabbt växande arbetslöshet och mildra den akuta bostadsbristen. Man hade haft två flugor i en smäll, men regeringen verkar inte förstå detta, säger han.
Men eftersom kommunerna har planeringsmonopol finns inte mycket att göra. Dock är Bergenstråhle och Reimerson överens. Något måste göras snart. Men medan de pratar om akut bostadsbrist pratar Nilsson om motsatsen. Att det redan i dag skulle behövas 13 000 nya bostäder kan han dock inte kommentera. Men han menar att det finns en indikator till varför de inte bygger mer än de faktiskt gör.
– Ungefär 60 procent av alla de under 30 år som blir erbjudna en lägenhet på Boplats Göteborg tackar nej för att de vill avvakta och det tycker jag är bevis på att behovet inte är speciellt akut, säger han.
Enligt Nilsson handlar det om att man inte vill riskera att tillslut stå med tomma lägenheter vilket man varit med om tidigare. Oron är dock inget han delar med varken Bergenstråhle eller Reimerson.
– Man har byggt för lite i 20 år så det är snarare oroväckande att det byggs så lite som det faktiskt gör, säger Reimerson om Owe Nilssons oro. Vidare säger hon att just bostadsfrågan är ett stort problem för Göteborg eftersom det drabbar tillväxten och samtidigt blir svårt att vara attraktiv som stad för studerande och arbetssökande om det inte finns någonstans att bo.
– Det stämmer inte, jag förstår inte var de fått siffran 20 år i från. Det är bara tio år sedan vi hade ett tusental bostäder som stod tomma och det kostade kommunen otroligt mycket, säger Nilsson.
Sven Bergenstråhle kallar Owe Nilssons yttrande skrattretande och menar att man genom att förneka bostadsbrisen bara visar på kollektiv oansvarighet.
– Jag tycker man ska respektera och inte smita undan det ansvar man har. Det går inte att låtsas bara för att de har tak över huvudet, man måste ge dagens unga möjligheten att stå på egna ben, säger Bergenstråhle.
