Djurens Dag uppmärksammades på olika sätt på olika håll i Sverige. I Lund arrangerades det en demonstration med flybladsutdelning. I Mora serverades vegetarisk korv. I Malmö spelade man gatuteater. Och i Tyresö centrum hade Denise Pettersson, kontaktperson för Djurens Rätt i Tyresö, ställt upp ett bokbord. Hon sprider den nya rapporten, informationsblad och samlar även in namnunderskrifter mot kastrering av smågrisar, som ska lämnas in till Jordbruksverket.
– Vi gör det för att skapa opinion. Jag har fått in 120 underskrifter på bara 3 dagar.
Denise Pettersson berättar att hon inte har fått några negativa reaktioner på bokbordet.
– Det är en fråga som är lätt att ta till sig. Man relaterar till katter och hundar, som till skillnad från grisarna får bedövning under ingreppet. Folk tar väldigt illa vid sig när de får höra hur kastreringen av smågrisarna går till.
Enligt rapporten slaktas tre miljoner grisar i Sverige varje år. Endast en procent av dessa grisar är KRAV-grisar, vilket innebär att de får vistas utomhus. De resterande 99 procenten är grisar som lever hela sitt liv inomhus i trånga utrymmen utan att få utlopp för sina naturliga beteenden som att böka och bygga bo. De enda höjdpunkterna blir de dagliga måltiderna.

För att slippa den illaluktande galtlukten kastreras hangrisarna vid bara några dagars ålder utan bedövning, vilket är mycket smärtsamt. Man kastrerar grisarna eftersom köttet annars luktar illa vid tillagning. Kastreringen innebär förutom smärta och infektionsrisk med öppna sår, även en stressfaktor genom separationen från flocken. Även transporterna av grisarna är problematiska. Varje år skadas tusentals grisar när de fraktas, enligt Djurens Rätt.
– Allt detta gör att vi tycker att det är grisarnas tur att uppmärksammas nu, säger Linda Björklund, etolog och lantbruksansvarig på Djurens Rätt och författare till rapporten.

Djurskyddsmyndigheten är medveten om problemen med grishanteringen. De har fått i uppdrag av regeringen att medverka till att hitta alternativ till den plågsamma kastreringen.
– Vi känner till problemet och jobbar på att lösa det, säger Ulf Nylén på Djurskyddsmyndigheten.
Kerstin Lundström bedriver ett projekt på Sveriges Lantbruksuniversitet, om alternativ till smågriskastreringen. Det beräknas dock inte vara klart förrän år 2007. Men än så länge har man inte hittat en tillfredställande metod för att slippa galtlukten utan kirurgisk kastrering.
– Det är mycket vi har att kämpa för, avlutar Denise Pettersson.
[email protected]
Fria Tidningar har försökt nå jordbruks- och näringsdepartementet för en kommentar, men har ej lyckats.