När Lena Bergström-Eriksson och Mats Eriksson vaknar på morgonen är det första de gör att kolla väderrapporten från SMHI. Om det blir blåsigt är det ett tecken på en bra dag. Är det vindstilla fälls kanske några buttra kommentarer.

Under frukostkaffet skiftar blicken mellan vindkraftverket på kullen utanför köksfönstret och plattskärmen som sitter jämte på väggen. Vindkraftverket reagerar på det som vädrets makter matar det med, och plattskärmen visar hur det går. Vindhastighet, propellerrotation och elgeneration – allt syns på skärmen, och med några snabba klick går det att få fram statistik över produktionen den senaste månaden eller året.

Lena Bergström-Eriksson och Mats Eriksson är de som tog vindkraften till Ljusterö. Den första tanken på att bygga ett vindkraftverk väcktes 1996. Då försökte de engagera lokalbefolkningen på ön och få sina grannar intresserade av projektet. Men det inledande intresset försvann snabbt för de flesta då de insåg hur mycket pengar som behövde satsas – allt som allt gick investeringen på nio miljoner kronor.

De båda initiativtagarna fortsatte dock ensamma och i maj 2005 stod deras 74 meter höga vindkraftverk på plats. Kraftverket är på 850 kilowatt och kan producera el för 120–150 villor, elen det producerar säljer de vidare till ett elbolag.

Snart började projekteringen för ett nytt kraftverk. Efter ett öppet samråd med nyfikna stod det klart att intresset var större denna gång och idén föddes att öns invånare skulle äga sitt eget kraftverk. Ljusterö Vind ekonomisk förening bildades och kooperativt skulle de bygga det andra vindkraftverket.

Föreningens kraftverk ska ligga på kullen tvärs över vägen från vindkraftverk nummer ett. Hålet som ska rymma den drygt 100 kvadratmeter stora basen är sprängt, och betong har börjat läggas där transformatorn ska stå. Men vindkraften på Ljusterö är omstridd. Efter att projektet med det andra vindkraftverket hade kommit igång började företaget Kraftö AB, grundat av Mats Eriksson, undersöka fler platser på ön. De hittade 23 möjliga ställen där vindkraftverk skulle kunna resas. Österåker kommun tillsatte en utredning som kom fram till att endast området mitt på ön, där det nuvarande kraftverket står, vore lämpligt för fler verk.

Många röster höjdes mot Kraftös planer. Föreningen För Ljusterö natur och miljö grundades och de överklagade miljöprövningen för den ekonomiska föreningens kraftverk till Miljödomstolen. De anser att de har blivit överkörda när det gäller planeringen och säger att Kraftö, som projekterar vindkraftverket, medvetet har gett kommunen falska bullersiffror. Inga bostäder får enligt Naturvårdsverkets rekommendationer störas av buller på mer än 40db(A). Men Ljusterö natur och miljö säger att bullret hos den närmaste fastigheten kommer att bli 40,6 db(A).

– Detta kanske låter lite men det är en mycket stor skillnad. Vi har hittat sju grova fel i miljöprövningen som inte är korrekt handlagd på något sätt. Det är så vanligt att man bara kör över folk när det gäller vindkraft. Stockholms skärgård är klassat som riksintresse, större delen av Sveriges yta är inte det, varför då bygga vindkraftverk i riksintresset? Detta strider mot miljöbalken, säger Jan Bergstedt, ordförande i För Ljusterö natur och miljö.

Enligt överklagan kommer kraftverket också att köras på ett sätt som ger högre källbuller, alltså buller vid själva vindkraftverket, än vad som angivits av Kraftö. Men företaget tillbakavisar uppgifterna.

– Ljudberäkningarna är gjorda för värsta tänkbara fall, och källbullret kommer hålla sig inom 102,5 db(A) som vi har angett, säger Johan Granlöf, projekteringschef på företaget.

Enligt För Ljusterö natur och miljö har inte heller Kraftö beaktat säkerhetsavstånden som de ska, både vägen mellan vindkraftverken och den närmsta bostaden ligger för nära.

– Det är inte bara miljöbalken det här strider mot, det strider mot Vägverkets bestämmelser och det strider mot Naturvårdsverkets bestämmelser. Det är inte vilda västern vi lever i, säger Jan Bergstedt.

Vindkraftskooperativ ses ofta som ett sätt att öka acceptansen för vindkraften i närområdet. I fallet Ljusterö är det svårt att säga vad som hade hänt om det andra vindkraftverket hade byggts utan att Kraftö hade projekterat för fler. Jan Bergstedt säger att deras hållning mot den ekonomiska föreningens vindkraftverk hade varit densamma, men han medger att Kraftös planer gör att de får extra drivkraft. Roy Fjärrstad, Ljusterö Vind ekonomiska förenings sekreterare, tror dock inte att kritiken mot deras vindkraftverk hade blivit så stor om det inte varit för Kraftös planer.

– Kraftö gjorde ett taktiskt misstag när de kallade till projekteringen för de 23 nya kraftverken. Det blev ett brott mot den positiva synvinkeln. Föreningen blandade sig inte i debatten från början. Vi ansåg att den stod mellan Kraftö och dess motståndare men sedan började de ge sig på vårat verk också, säger Roy Fjärrstad.

Föreningen har i dag cirka 100 medlemmar och Roy Fjärrstad tror inte att det kommer bli svårt att få sålt hela vindkraftverket. Om de skulle annonsera aktivt på fastlandet skulle andelarna ta slut med en gång, tror han.

– Men med tanke på att kraftverket står på ön vill vi att elen ska stanna kvar på ön och komma Ljusteröborna till del, säger Roy Fjärrstad.

Och han tror att vindkraften kommer att vinna över sina motståndare.

– På samma sätt som folk anpassade sig till tåget som sågs som något förskräckligt – järnvägen skulle komma och förstöra – så kommer folk att vänja sig när de ser fördelarna och inser att den naturförstörelse som sker är ringa, säger Roy Fjärrstad.