Fyra av fem vill att Sverige ska satsa mer på vindkraft de närmaste åren, vilket är ett rekordstort stöd. Regeringens mål är att hälften av Sveriges energi ska vara förnyelsebar till år 2020, och vindkraften har en stor del av detta. För att nå dit behövs det fler vindkraftverk både på land och till havs, och inte bara i storskaliga vindkraftsparker. Även enstaka kraftverk har betydelse för den totala energiförsörjningen. Men motståndet mot vindkraftverk är stort, eftersom de genererar buller och anses förfula landskap. Många bedömare menar att kooperativt ägande kan bidra till att öka acceptansen av vindkraftverk i närområdet.

Kooperativt ägande har blivit allt mer populärt när det gäller byggandet av enskilda vindkraftverk. Detta innebär att en ekonomisk förening äger och förvaltar vindkraftverket, och elen går till andelsägarna. 112 vindkraftverk drivs i dag kooperativt i Sverige, och sammanlagt står de för drygt tio procent av den svenska vindkraften. Kraftverken drivs av 72 föreningar med nästan 20 000 medlemmar.

Kooperativt ägd vindkraft ger generellt sett lägre elpriser för dem som har andelar i kraftverket. En vindkraftsandel i de största föreningarna ligger mellan 6 700 och 7 500 kronor, och berättigar andelsägaren till 1 000 kilowattimmar (kWh) el per år. Priset för elen får medlemmarna sedan köpa till självkostnadspris, vilket ligger kring 15 till 20 öre per kWh exklusive skatter. Med skatter brukar priset bli runt 60 öre per kWh för andelsägare, medan kommersiella leverantörer ofta tar det dubbla.

Matthias Rapp, vd för intresseföreningen Svensk Vindenergi, menar att kooperativ är ett bra sätt att förändra människors syn på vindkraftverk, särskilt för dem som byggs nära bostadsområden och kan orsaka buller och upplevas som fula.

– Det är viktigt för acceptansfrågorna och för att folk ska kunna styra över sitt eget elpris, säger Matthias Rapp.

Nätverket för vindbruk har i uppdrag av regeringen att arbeta för en utbyggnad av vindkraften. Detta gör de genom att sprida information och stödja lokala initiativ. De beräknar att produktionen från kooperativa vindkraftverk kommer att öka med 20 procent under 2009, och att antalet medlemmar i föreningarna på två år kommer att öka med en fjärdedel. Intresset för all vindkraft har de senaste åren varit enormt, vilket har gjort att många tillverkare har haft långa leveranstider på upp emot två år för leverering av ett kraftverk.

Föreningen Ollebacken Vind i Sikås, cirka tio mil norr om Östersund, tecknade kontrakt med sin leverantör i januari i fjol, men fick redan då beskedet att bygget inte skulle kunna börja förrän hösten 2009.

Något som kan begränsa den kooperativa vindkraftens utbredning är uttagsbeskattningen. Enligt Skatteverket måste ekonomiska föreningar betala skatt på den rabatt de ger till sina medlemmar. När det gäller vindkraftskooperativ innebär det prisskillnaden mellan elpriset kooperativet ger till sina medlemmar och elpriset på den vanliga marknaden.

Miljöpartiets miljöpolitiske talesperson Per Bolund är kritisk till Skatteverkets tolkning av reglerna och har uppmanat regeringen att ingripa. Han menar att kooperativ är extra viktiga för vindkraften under lågkonjunkturen, då den relativt lilla ekonomiska insatsen inte gör dem lika känsliga för svängningar. Investeringar i stora parker riskerar att få stå tillbaka när det inte finns pengar för bolagen att satsa.

– I princip kommer uttagsbeskattningen att slå undan benen helt på den kooperativa vindkraften, som är väldigt viktig för vindkraftens utbyggnad. Vi ser många fördelar med kooperativ vindkraft. Det är ett sätt för många att engagera sig i vindkraften, det är ett kunskapsökande verktyg, och det är ett sätt för människor att aktivt påverka sin miljöpåverkan. Dessutom är det en demokratisk ägandeform som vi gillar, säger Per Bolund.

Finansminister Anders Borg (m) har för riksdagen annonserat att han inte avser att ta tag i frågan om uttagsbeskattningen. Han anser att dagens regler fungerar ändamålsenligt och att det därför inte är aktuellt med en lagändring.

Linda Magnusson är vd för O2 Vindel som administrerar O2 El ekonomisk förening, ett rikstäckande vindkraftskooperativ med säte i Stockholm. Hon är besviken över att regeringen inte tar tag i frågan.

– Vi anser att det är vansinnigt att man ska straffbeskatta vindkraftskooperativ på det här sättet. Dels på grund av att det går emot regeringens ambition med utbyggnaden av vindkraften och dels för att det försämrar konkurrensen på elmarknaden. Det tar bort möjligheten för enskilda personer att vara delägare i ett vindkraftverk, säger Linda Magnusson.

De stora kraftbolagen Eon, Fortum och Vattenfall har i en artikel i Ny Teknik alla uttalat sig positivt om vindkraftskooperativen. Och det finns stöd från politiker inom både alliansen och oppositionen för en ändring av skattereglerna.

– Uttagsbeskattningen kommer troligtvis att stoppa vindkraftskooperativ helt. Jag vill att det ska klargöras att uttagsbeskattning inte kan ske när men har gjort en kapitalinsats i en andel för att få köpa el. Det är min absoluta förhoppning att regeringen tar tag i den här frågan. Även om vindkraftskooperativen står för en ganska liten del av produktionen är de viktiga för acceptansen, säger riksdagsledamoten Staffan Appelros (m).