Förra veckan röstade Europaparlamentet om en ny förordning gällande öppenheten inom EU, något som förväntas bli en viktig fråga under Sveriges ordförandeskap i höst. Som princip fastslås i förordningen att alla EU-institutioners handlingar ska vara tillgängliga för allmänheten, men parlamentet vill att många typer av dokument ska kunna undantas. Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är starkt kritisk.

– Vi har riktat vår misstänksamhet mot kommissionen, men nu kommer det här från parlamentet. Jag tycker det är helt obegripligt och bekymmersamt, säger hon.

Agneta Lindblom Hulthén menar att i längden kan EU komma att urlaka den svenska offentlighetsprincipen

– När Sverige gick med i Europeiska unionen så pressade förbundet politikerna angående att den svenska öppenheten skulle kunna komma att begränsas. Den förhoppning politikerna ingav då om att de skulle exportera den svenska öppenheten har kommit bort och istället har den europeiska slutenheten kommit över Sveriges gränser, säger hon.

Europaparlamentet förslag innebär att dokument ska kunna hemligstämplas för att undantas från öppenheten. Hemligstämplingen ska klassificeras enligt en fyragradig skala, från ”EU top-secret” till ”EU restricted.” För att ett dokument ska klassas som ”EU restricted” räcker det med att det ”kan vara till nackdel” för EU eller någon av medlemsstaterna. Och för att ett klassificerat dokument ska lämnas ut krävs att den som upprättat det ger sitt samtycke. Det är institutionerna, alltså kommissionen, EU-parlamentet, och ministerrådet, som själva klassificerar sina dokument.

EU-parlametarikern Carl Schlyter (mp) är kritisk till hur dokumenten bedöms.

– Skadlighet gentemot EU eller medlemsländerna brukar tolkas väldigt brett, säger han.

Den nuvarande förordningen kom till under Sveriges senaste ordförandeskap våren 2001, och parlamentets omröstning i förra veckan var endast preliminär. Detta för att förordningen ska kunna ändras under kommissionens förhandlingar med det svenska ordförandeskapet till hösten. Men Carl Schlyter har inga större förhoppningar om att eventuella förändringarna kommer leda till ökad öppenhet.

– Blir det några förändringar blir de antagligen tyvärr åt andra hållet. Parlamentet har ju traditionellt sett varit för en ökad öppenhet till skillnad från kommissionen, säger Carl Schlyter.

I förordningen har även parlamentet tydliggjort att förhållanden som rör Europaparlamentarikerna själva, och deras politiska verksamhet och oberoende, inte ska klassas som handling under förordningen. Istället ska de omfattas av ledamotsstadgan vilket gör att en parlamentarikers räkenskaper inte kommer att kunna krävas ut med hänvisning till öppenhetsförordningen.

Agneta Lindblom Hulthén jämför öppenheten inom EU med att vrida klockan tillbaka till tidigt 1900-tal. Inför höstens förhandlingar kräver Journalistförbundet bland annat att det ska bli omöjligt att undanta hela kategorier av handlingar från öppenhet.

– Vi får inte tappa hoppet, och nu måste vi lägga ner extra krut för att förändra öppenheten inom EU. Det är oerhört viktigt att öppenhetsfrågorna lyfts i Sverige och att de börjar diskuteras mer i media med tanke på det svenska ordförandeskapet, säger Agneta Lindblom Hulthén.