Efter jul- och nyårsfirande väntas det bråda tider och full arbetsstyrka på återvinningscentraler runt om i landet.

– Det är då vi har som mest att göra. Så det blir ingen julledighet för oss, konstaterar Conny Nordin, maskinförare på återvinningsföretaget Miljösortering på Södertörn AB.

Företaget beräknar att mängden avfall efter jul och under januari fördubblas jämfört med det normala.

– Folk slänger mer av alla slags sopor. Men givetvis blir det också väldigt mycket julklappspapper som ska sorteras, säger han.

Men sedan finanskrisen blivit ett vedertaget begrepp och bygg-, elektronik- och stålbranschen drabbats av varsel har avfallet under hösten och vintern minskat betydligt.

Conny Nordin berättar att det räcker med att titta på mängden sopor för att förstå att det är lågkonjunktur.

– Det är en drastisk minskning som vi sett de senaste månaderna, säger han.

Weine Wiqvist, vd på branschorganisationen Avfall Sverige, har ingen färsk statistik men kan genom rapporter från avfallsbolag och återvinningscentraler bekräfta att avfallet minskat avsevärt.

– Avfallsmängden följer traditionellt konjunkturen men det vi sett och hört är att mängden avfall minskat ovanligt raskt, säger han.

I Västsverige har man kunnat se en dramatisk minskning av industriavfall efter att regionen drabbats särskilt hårt av krisen inom fordons- och byggsektorn.

– Industriavfallet kan man snabbt se en minskning på eftersom det är konjunkturkänsliga branscher. Däremot tar det längre tid innan det märks på hushållsavfall som kläder och mat eftersom det är det sista vi drar in på.

Reduceringen av mängden sopor ger konkret de miljöpolitiska målen en snabbskjuts.

– De politiska målen är att minska avfallsmängderna och om man ser det strikt är den här aspekten av lågkonjunkturen bra för miljön, säger Weine Wiqvist.

Statistik från branschorganisationen Avfall Sverige visar att mängden hushållsavfall ökat med 24 procent mellan 1998 och 2007. Den minskning som nu rapporteras är ett tecken som borde skrämma de julpyntade butikskedjorna i landet. Enligt Handelns utredningsinstitut, Hui, är julhandeln central för de flesta branscher. Elektronikhandeln, guldsmedshandeln och bok- och pappershandeln fördubblar sin försäljning under december jämfört med övriga månader. Mest beroende av alla är leksakshandlarna där julhandeln står för en fjärdedel av den totala omsättningen. Men trots dystra tider spår Jessica Lindblom på Hui att butikshandlarna åtminstone kan pusta ut för i år.

– Vår prognos är att julhandeln kommer att ligga på 60 miljarder kronor som förra året.

Ulrika Holmberg, konsumtionsforskare på Handelshögskolan i Göteborg, förklarar den intakta julhandeln med att svenska julklappshandlare är benägna att trä på sig skygglappar.

– Man kan förvänta sig att folk är lite mer försiktiga nu. Men de som blivit varslade hoppas nog fortfarande på att få behålla jobbet, säger hon.

Risken att spendera för mycket pengar på julklappar är överhängande för en stor del av befolkningen.

– Man försöker inte tänka så mycket på hur den ekonomiska situationen ser ut i januari. Man betalar på kredit och köper mer än man egentligen har råd med, säger Ulrika Holmberg.

Siffror från Kronofogden visar att antalet obetalda räkningar och ärenden hos myndigheten ökar efter jul. Malin Nordgren, verksjurist på Kronofogden, uttalar sig om det ohälsosamma konsumtionsmönstret.

– Vi är oroliga just för de människor som handlar utan att egentligen ha råd. Det kan göra att julen varar betydligt längre än man räknat med, men då i form av släpande avbetalningar och ärenden, säger hon.

En aspekt som kan ha gett näring åt den stadigt ökande julhandeln de senaste åren kan vara den svenska medelklassens självbild.

– Man tänker att man framstår som framgångsrik om man ger bort mycket. Men sedan baseras det också på att människor mår bra av att ge bort fina saker. Dessutom vill föräldrarna att deras barn ska ha någonting att berätta om i skolan efter jullovet, berättar Ulrika Holmberg.

Högkonjunkturen har under 2000-talet bidragit till ett slit-och-släng-samhälle där gamla saker skrotas snabbt till förmån för nya. Men nästa år kan det bli fråga om ett lappa-och-laga-samhälle istället.

– Då kommer vi att se en tillbakagång i handeln. Då kanske det inte längre kommer att anses lika fult att laga det man har. Kanske väger man in att det kommer att vara bra för miljön också, säger hon.

På Hui arbetar man för närvarande med att prognostisera utsikterna för handelsbranscherna nästa år. Det ser mörkt ut för de flesta. Jessica Lindblom berättar att det trots allt finns två verksamheter som trivs under en lågkonjunktur.

– Apoteket och Systembolaget kommer förmodligen att gå bra. Under 90-talskrisen var Apoteket en av få som ökade sin försäljning, säger hon.