Trots ekonomisk oro och en konsumtionsnedgång under höstens första månader väntas svenskarna julhandla för 65, 2 miljarder kronor – det är mer pengar än någonsin tidigare.Procentuellt sett är dock ökningen på en procent mindre än tidigare. Enligt Lisa Burden, handelsutvecklare på Svensk Handel, gör den ekonomiska oron att vi är noggrannare med vad vi lägger våra pengar på. Svensk Handel hoppas att starka jultraditioner och ökade satsningar på marknadsföring ska ”hjälpa” julhandeln på traven.   

Men så mycket mer hjälp på traven behövs inte i Göteborg. Här väntas julhandeln öka mer än i övriga landet. Magnus Kroon på Svensk Handel uppskattar att det kommer att konsumeras för 4,5 miljarder i Göteborg. Fjolårets prognos låg på 4,2 miljarder.

– Det är en grov uppskattning. Men Göteborg är en juldestination som står sig riktigt starkt tack vare stor målmedvetenhet. Det handlar om en helhet av shopping, mat och hotell, säger han.

Ett exempel på en konsumtionsdragkraft är Lisebergs julmarknad dit mängder av besökare lockas varje år.Och för många har julen kommit att kretsa kring just konsumtion. Medelsvensken väntas handla för ungefär 6 900 kronor i december. Det skulle betyda att det shoppas för 1 500 kronor mer per person i december än övriga året.

Enligt Annika Carlsson-Kanyama, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI är den enorma konsumtionen ett stort problem för miljön.

– Mer resurser används och utsläppen ökar för att vi ska kunna handla de varorna, säger hon.

Annika Carlsson-Kanyama berättar att den ökade konsumtionen beror på att svenskarna överlag har allt mer pengar.

– Vi vill ha mer prylar när vi får mer pengar. Det ger status. Kan vi handla så gör vi det, säger hon.

Men långtifrån alla kan det. Och för dem ser också julen annorlunda ut.

– Julen kan vara väldigt problematisk för många föräldrar, med alla förväntningar och reklambudskap, säger Hans Swärd, professor på Socialhögskolan vid Lunds Universitet.

Han berättar att de personer som lever på försörjningsstöd har halkat efter. Riksnormen för deras stöd höjs inte i takt med lönerna.

– De har det svårt. Pengarna räcker kanske till livets förnödenheter, men att konsumera så mycket går inte.

Under julen kan det bli extra påtagligt.

– Det finns olika strategier att ta till. En del familjer försöker ändå att låta barnen hänga med i utvecklingen och avstår istället själva. Men ofta har barnen ganska bra förståelse för föräldrarnas ekonomi och försöker att inte ställa några krav, säger Hans Swärd.

Han förklarar att barn ofta jämför sig med sina kamrater. Många barn och ungdomar får dyra leksaker eller den senaste mobiltelefonen.

– När barnen blir lite äldre mäter de ofta sitt eget värde i jämförelse med andra barn.

En familj med hyfsad ekonomi kan ofta spara lite extra inför julen. Men som ekonomiskt utsatt finns inte den möjligheten.

– Det är dyrt att vara fattig. Föräldrar kan inte planera sin ekonomi på samma sätt eller handla storköp och när det är billigt. Det ligger i sakens natur att de inte har någon buffert, säger Hans Swärd.

Svårast är det för de socioekonomiskt utsatta personer vars nätverk är i samma situation och därför inte har möjlighet att få stöd av exempelvis föräldrar.På ett privat plan är Hans Swärd kritisk till överkonsumtionen.

– Många barn får ett överskott av julklappar. Redan som små skolas de in i en konsumtionskultur av slit och släng. Det är klart att det inte är en positiv utveckling, säger han.

Inför julhandeln kan det locka extra att ta ett kortsiktigt och dyrt lån. En fälla som Kronofogden har varnat för under flera år.

– Vi vet att vissa tar dyra sms-lån med kortsiktiga krediter. Men en del riktigt fattiga har betalningsanmärkningar så de kan inte få några lån, säger Hans Swärd.

Men det faktum att många i dagens Sverige har råd att konsumera rejält både i jul och året runt kvarstår. Och om belastningen på miljön ska minska behöver konsumtionen göra detsamma.

Annika Carlsson-Kanyama berättar att det går att bryta konsumtionsökningen. Det har visat sig vid ekonomisk nedgång i länder som Ryssland och Grekland där invånare exempelvis har börjat odla mer själva.

– Konsumtionsökningen bryts vid ekonomisk nedgång eller om vi av någon anledning väljer bort konsumtionen framför annan livskvalitet som skulle minska inkomsten, säger Annika Carlsson-Kanyama.

I dagsläget tycks mindre pengar vara det enda som kan minska konsumtionen.

– I vår del av världen krävs nolltillväxt. Samhället skulle fungera ändå. Orättvisor skulle bli mer uttalade och diskussionen om fördelning av de resurser vi har skulle öka.