Skramligt, charmigt och ojämnt från Mando Diao
Ode to Ochrasy är Mando Diaos tredje skiva. Den är lite slamrigare, lite rakare men tyvärr håller plattan inte den linjen rakt igenom.
Borlängekillarna i Mando Diao är lika hårt arbetande som gubbarna i Rolling Stones. Förra albumet Hurricane Bar ledde till en omfattande internationell turné. Under ett och ett halvt år har de levt rock"n roll-livet. Och det verkar ha givit dem en del nya erfarenheter. Så till den grad att det hittat på ett eget ord, Ochrasy, för den tid som de upplever i skarven mellan spelningar, fester och nattliga möten.
På Ode to Ochrasy är det är två lägen som gäller och det som funkar bäst för Mando Diao är de ösiga och intensiva numren, som utgör första hälften av skivan.
När de drar ner på tempot, som i Beatles-pastischen Josephine eller den smäktande men ganska menlösa balladen The New Boy, förlorar de sin direkta charm och de låter som en sämre kopia av sina 60-talsförebilder.
Mando Diao verkar ändå ha lite humor. Hur kommer man annars på att döpa en låt till Tony Zoulias?
Ode to Ochrasy
Artist: Mando Diao
Bolag: EMI

