Fria Tidningen

Tidtabellen för Irakreträtt inte fast

USA:s trupper ska lämna Irak 2011, enligt den nya säkerhetspakt som ländernas regeringar undertecknade i söndags. Men redan innan det irakiska parlamentet godkänt avtalet säger Vita huset att tidsgränsen kan komma att omförhandlas.

Efter ett år av förhandlingar godkände den irakiska regeringen i söndags en omstridd säkerhetspakt med USA. Om avtalet godkänns av det irakiska parlamentet nästa vecka kommer det att ersätta mandatet från FN:s säkerhetsråd som går ut den sista december.

USA:s regering har länge vägrat att acceptera en fast tidtabell för ett tillbakadragande av trupperna från Irak. Nu förbinder man sig att dra tillbaka stridande förband från städer och byar nästa sommar, och alla trupper från hela landet senast är 2011. Årtalet ska dock ses som en ”ambition” snarare än ett fast datum, säger Vita husets presstalesman Dana Perino till nyhetsbyrån Voice of America.

Iraks premiärminister Nouri al-Maliki beskriver i sin tur pakten som ett första steg mot ”full suveränitet för Irak om tre år”.

– Jag försäkrar att det inte finns några hemliga tillägg. Det kommer inte att finnas några permanenta amerikanska baser i Irak, sade al-Maliki i ett tv-sänt tal i tisdags kväll.

Avtalet väcker också motstånd inom Irak. Sunniarabiska parlamentariker har krävt en folkomröstning för att avgöra frågan.

I oktober demonstrerade tiotusentals anhängare till den shiamuslimska Sadr-rörelsen mot avtalet och den amerikanska ockupationen. I onsdags lyckades medlemmar av samma grupp med högljudda protester stoppa en debatt om avtalet i det irakiska parlamentet.

– De amerikanska styrkorna kan stanna i fullt antal till slutet av 2011 och sedan be om en utökad period för att förbereda tillbakadragandet, säger Salah al-Obeidi, talesman för Sadr-rörelsen, till nyhetsbyrån AFP.

– Alla vet att de amerikanska styrkorna kommer att ta de avgörande besluten och att ingen kan hindra dem när de överträder avtalet, säger al-Obeidi.

I ett försök att övertyga sina kritiker framhävde al-Maliki en rad eftergifter som USA gjort sedan förhandlingarna inleddes. Avtalet häver bland annat den immunitet från åtal i irakiska domstolar som ockupationsmaktens kontraktsanställda åtnjutit. Nästan 100 000 icke-irakiska civila arbetar för USA i Irak, allt från kockar och städare till beväpnade säkerhetsvakter. Immuniteten kritiserades hårt efter att legosoldater från det privata säkerhetsföretaget Blackwater skjutit ihjäl 14 civila i september 2007. Ett år senare utreder det amerikanska utrikesdepartementet fortfarande händelsen.

Avtalet sägs också ge den irakiska regeringen ökat inflytande över amerikanska militära operationer. Enligt al-Maliki innebär det ”inga fler fångar, inga fler fångläger eller amerikanska fängelser i Irak, inga fler räder i byggnader eller hus, utan en irakisk domstolsorder”. Frågan är hur det kommer att se ut i praktiken. USA har regelbundet genomfört bombräder mot byar i Afghanistan och Pakistan utan att först samråda med dessa länders regeringar.

Att Vita huset trots allt gått med på en rad eftergifter bero antagligen på att man ville nå ett avtal före det stundande maktskiftet i Washington. För den avgående Bushadministrationen är det här sista chansen att fortsätta forma landets Irakpolitik en bra bit in i efterträdaren Barack Obamas mandatperiod. Obama har tidigare lovat att dra tillbaka de flesta trupper från Irak inom 16 månader efter att han tar över presidentposten.

Amerikanska förhandlare menar dessutom att eftergifterna vägs upp av fördelarna med ett parallellt avtal om långsiktigt politiskt och ekonomiskt samarbete, som också undertecknades i söndags.

– Samtidigt som USA:s styrkor dras tillbaka kommer våra relationer att fortsätta utvecklas på många andra områden, säger James Crocker, USA:s ambassadör i Irak, till Newsweek.

Avtalet är en uppföljning av den principförklaring som undertecknades av de båda ländernas regeringar i augusti 2007.

I denna förband sig parterna bland annat att underlätta och uppmuntra utländska investeringar i Irak, i synnerhet amerikanska sådana.

Sedan invasionen 2003 har USA pressat Iraks regering att anta en ny oljelag som öppnar landets gas- och oljesektor för utländska företag.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2025 Fria.Nu