Anna Maria Espinosa solodebuterar med ett album där ett flertal låtmakare bjudits in att medverka. Synd att de inte presterat bättre. För Espinosas sång är det verkligen inget fel på. Det är just låtmaterialet som kunde gjort det här till en bra mycket roligare skiva.

Öppningsspåret A little moonlight, signerat Gregory Becker och Anders Wendin, bådar annars gott. Kraftfullt piano, långsamt verskomp med klassisk rock'n'roll-melodi, upptemporefräng. En hit.

Men där stoppar det. Mer eller mindre.

Kazooslingan och instrumenteringen på Theodor Jensens Everyday är visserligen lysande, men låten egentligen inget att ha. Introt och övriga inramningen till Andreas Mattsons A town has many tongues är också smått genial - men där innanför finns ingenting som fäster.

Producenten Jari Haapalainens eget bidrag Time is all we have är det som kommer närmast inledningens höjdpunkt. Orkestern bjuder där på storslaget spel och Jonas Kullhammars barytonsax på spårets hook.

Balladen Now that it's night, med tjusigt dragspel, håller också.

Bortsett från nu nämnda delar finns här ingenting som griper tag. Förutom rösten.

Anna Maria Espinosa sjunger - dessvärre förgäves - fantastiskt vackert.