Efter konflikten om gaspriser mellan Ryssland och Ukraina beslutade regeringen i Kiev år 2006 att man skulle ersätta landets behov av rysk gas med kol och kärnenergi. Regeringen beslutade samtidigt att ett antal nya kärnreaktorer ska byggas.

Men ukrainska organisationer är kritiska till satsningen och menar att planerna klubbades igenom utan någon offentlig diskussion. Olexi Pasjuk, energiexpert vid Ukrainas nationella ekologiska center, säger att planerna utarbetades mitt under gasbråket med Ryssland.

– Planen är orealistisk i förhållande till kostnaderna, säger Olexi Pasjuk.

Tanken är att landets bostäder i framtiden ska värmas upp med el istället för med gas, vilket skulle innebära enorma kostnader för detta land där varje by är försedd med gasledningar.

Dessutom, menar Olexi Pasjuk, skulle landet även i fortsättningen vara beroende av Ryssland i form av den teknik som krävs för en satsning på kärnkraften.

Ukraina har Europas största fyndigheter av uran, men att anrika uranet är politiskt känsligt eftersom det samtidigt innebär möjligheten att utveckla kärnvapen. Dessutom saknar Ukraina en utarbetad strategi för hur man ska hantera atomsoporna. Det mesta radioaktiva avfallet skickas till Ryssland.

Kritiker menar dessutom att satsningen inte tar tillräcklig miljömässig hänsyn. Den ligger dessutom inte i linje med EU:s mål om att minst 20 procent av ländernas energibehov ska täckas av förnyelsebara energikällor år 2020.

Olexi Pasjuk hyser dock förhoppningar om att regeringen ska utarbeta en annan energiplan för landet.

– Informellt så erkänner man att planen ska omvärderas, även om man officiellt förnekar det, säger han.

Ukrainas befolkning är inte särskilt förtjusta i atomenergi efter Tjernobylkatastrofen 1986. Men trots katastrofen behöll Ukraina kärnkraften även efter Sovjetunionens sammanbrott 1991.

Fram till 1993 gällde ett beslut om att inga nya kärnreaktorer skulle byggas i landet, men beslutet upphävdes på grund av elbristen i landet.