Just nu har Sverige totalt cirka 900 soldater utomlands. Om två år ska Sverige också bidra med 1 200 soldater till EU-styrkan Nordic Battle Group. Konkret innebär det man ska kunna ha 3 000 personer utomlands, en 'ordentlig ambitionsökning' jämfört med i dag, enligt försvarets utvecklingschef Mike Moore.

Därför har man infört ett nytt utbildningssystem för värnpliktiga, med två terminer utbildning för alla som antas till värnplikten, och en tredje frivillig termin som är förberedande för internationella insatser. Målet är att betydligt fler ska söka utlandstjänst - minst 30 procent jämfört med tidigare 7 till 10 procent, enligt Mike Moore. Detta är också ett av kunskapskampanjens syften. Men kampanjen riktar sig inte bara till potentiella rekryter, utan också till tveksamma anhöriga.

- Vi tror att en del personer som skulle kunna vara lämpade att göra det här hämmas av att det finns för mycket osäkerhet i omgivningen. De har svårt att få stöd av de närmaste, som ofta inte har någon kunskap om försvarsmakten, säger försvarets informationsdirektör Staffan Dopping.

Men frågan är om inte oron kan vara befogad. Brigadgeneral Anders Brännström och överstelöjtnant Per-Erik Korström skrev i en debattartikel i DN för en tid sedan att den nya svenska försvarspolitiken innebär att svenska soldater kan bli inblandade i hårda strider, och att många familjer kommer att drabbas när de svenska styrkorna lider förluster.

De unga värnpliktiga som anmäler sig till utlandstjänst kan inte heller i förväg veta vilken typ av situationer de hamnar i. Enligt regeringen kan EUs insatsstyrkor behöva sättas in även utan ett mandat från FN. Den NATO-ledda ISAF-styrkan i Afghanistan utgör också ett aktuellt exempel på hur en operation kan få förändrade förutsättningar efter hand.

Från början skulle ISAF-styrkan säkra huvudstaden Kabul, men mandatet utvidgades 2004 av staterna i FNs säkerhetsråd till att gälla fler delar av landet. Under 2006 ska ISAF överta kontrollen över hela landet från den USA-ledda koalitionen. Men snarare än att dra tillbaka sina trupper så har USA tvingats skicka 4 000 nya soldater till Afghanistan under våren, på grund av det upptrappade våldet. Samtidigt fördubblas också under sommaren antalet ISAF-soldater i södra Afghanistan där striderna varit som hårdast den sista tiden.

När riksdagen i december beslutade att utöka den svenska ISAF-truppen motsatte sig vänsterpartiet beslutet, just eftersom man är kritiska mot att ISAF sammankopplas med USA:s 'krig mot terrorismen' i Afghanistan. Därmed bröts den svenska traditionen att internationella insatser ska baseras på enighet i riksdagen.

Om våldet fortsätter att sprida sig i Afghanistan kan ISAF i ännu högre utsträckning komma att spela rollen som understödjare av USA-styrkornas krigföring och 'terroristjakt' och utgöra en måltavla för dess motståndare. Det är utan tvekan en ny roll för det svenska försvaret.