Heteronormen sätts under lupp
På torsdag exploderar staden i alla färger. Hbt-festivalen är tillbaka efter förra årets succé. Under fyra dagar presenteras konst och kultur för alla som är intresserade av ett gränsöverskridande, dynamiskt och nyskapande samhälle.
Förra våren startade Göteborgs Stadsteater, Kulturhuset Blå Stället, Pustervik, Röhsska museet, Världskulturmuseet och Jan Schmidt, som då studerade vid kulturverkstan och gjorde sin praktik, ett unikt samarbete genom att tillsammans arrangera den första hbt-festivalen. Idén var att skapa en konstnärlig och kulturell mötesplats för hbt-personer i Göteborg.
Det var Sveriges första kulturfestival som är organiserad av och för hbt-personer, och syftet var att skapa en plats där hbt-personer kan se sig själva speglade i kulturen och samtiden och samtidigt förändra bilden av Göteborg som en hbt-fientlig stad.
Nu är festivalen enligt arrangörerna maxad och expanderad. Totalt är det i år uppåt nittio programpunkter. Jämfört med förra festivalen är det fler organisationer som erbjuder sina arenor.
– Det känns att folk drar i en. Kul att institutioner sätter ner foten och säger att det här är viktigt, säger Chatarina Jätmark, projektledare för festivalen.
Hela lördagen vigs åt queerlitteraturen med Linn Hansén och Athena Farrokhzad som konstnärliga ledare. När de fick höra talas om hbt-festivalen förra året konstaterade de snabbt att festivalen inte innehöll något litteraturinslag. Linn Hansén, som nyligen debuterade med romanen Ta i trä, och Athena Farrokhzad, som bland annat är verksam som skribent och översättare, bestämde sig för att ordna en dag i queerlitteraturens tecken.
Queerlitteraturdagen riktar sig till både queera, icke heterosexuella personer och andra intresserade som har svårt att hitta sådan litteratur. Men också specifikt litteraturarbetare för att ge dem möjlighet att skapa nya typer av samarbeten. De nätverk som skapades förra året har fortsatt att verka i dag, berättar Linn Hansén,
I år medverkar många kända personer från både Sverige och andra delar av världen. En av dem är Stacyann Chin som har gjort sig känd som politisk konstnär, poet och musiker.
– Vi vill plocka upp kompetensen hos de som är vana vid att prata om den här typen av frågor och därför är det viktigt att ta hand om den kompetensen som finns, säger Linn Hansén och fortsätter:
– Det finns mycket mer text som har queerpotential än vad man pratar om. Vi har bjudit in folk som vi tycker är bra på att leka med språk och form. Vi har ingen direkt ambition att folkbilda, utan vänder oss framförallt till personer som vill diskutera queerlitteratur på ett kvalificerat sätt.
En dag som Queerlitteraturdagen behövs därför att det finns en massa intressant, queer text som sällan uppmärksammas, menar Hansén.
– Kritiker väljer ofta att ta upp annat än queera element i de texter de skriver om, vilket är en konsekvens av att samhället i stort är heteronornativt och sexistiskt. Vi har valt att arbeta utifrån en annan position, där fokus får ligga på just det queera. Vi gör tvärtom. Och vi jobbar framförallt utifrån texter vi själva tycker är intressanta, säger hon.
– När man talar om queerteori i relation till litteratur pratar man ofta om vad som kallas de queera läckagen. Till exempel i en bok om heterosexuell kärlek kan man hitta queera ögonblick, och i en text om manlig vänskap passager av homosexuell karaktär.
– Ta Robinson Cruse, där vissa scener består av tydliga erotiseringar av fredag. Jag kan tänka mig att man kan använda sig av filmen Cool Hand Luke som ett bra exempel – en machofilm på många sätt, men där många av scenerna visar män med nakna överkroppar som arbetar i diken och svettas bredvid varandra i solen, alltså en erotiserad blick på den manliga kroppen och den homosociala situationen, säger Linn Hansén.
Under resten av festivaldagarna kommer en rad olika kulturpolitiska arrangemang att anordnas. Modeworkshop, fotoutställning och flatlobbyn som ordnar debatt och ståupp med bland annat Mian Lodalen. Under dagarna kommer man även att diskutera kön, sexualitet och samhälle, visa film, ha marknad och på kvällarna kommer det ordnas fester i olika lokaler runt om i Göteborg.
– Det finns inte så mycket för hbt-personer i Göteborg och livet består av fler saker än fest och fika. Man vill umgås i andra sammanhang också, säger Chatarina Jätmark.
Hur skiljer sig festivalen från andra som ordnas runt om i Sverige?
– Framförallt genom att etablerade institutioner och Göteborg stad har gått samman och visar att de tar hbt-frågan på allvar. Att det är något vi står för och arbetar för. Det ger en tyngd i sig, säger Chatarina Jätmark.