Einar Westergaard, före detta språkrör i Grön ungdom, GU, menar (i SFT 29/4) att GU måste börja kritisera miljöpartiet externt och föra en betydligt radikalare linje än vårt moderparti. Vi delar Westergaards syn på att miljöpartiet snöat in för mycket på samarbetet med socialdemokraterna och därmed förlorat mycket av sin radikala och systemkritiska profil, men vi delar inte hans slutsats.

Vi anser att den politiska kampen sker både utanför och innanför parlamenten. Därför tycker vi att det är viktigt att GU jobbar både utomparlamentariskt med aktioner och opinionsbildning, och inomparlamentariskt med att påverka miljöpartiet. Ett ungdomsförbund ska ha reellt inflytande över partiet. Det handlar om att öka ungas makt.

Att miljöpartiet ibland har tappat bort sin ideologiska kompass ger oss än större anledning att arbeta internt med att radikalisera miljöpartiet. Vi måste sitta med där besluten tas och det handlar då inte bara om kongressen, där vi ju, precis som Westergaard säger, har haft stora framgångar.

Vi måste även vara med på partistyrelsemötena och riksdagsgruppsmötena för att se till att kongressbesluten följs.

Under det senaste året har GU varit representerade på en betydligt större andel av de möten där miljöpartiets realpolitik formas än tidigare år. Det har gett utdelning. Miljöpartiet har på många sätt skärpt sin ideologiska profil det senaste året. Det ser vi bland annat i budgetförhandlingarna där kampen för flyktingamnesti och mot hemlöshet och pälsfarmning har givits hög prioritet.

Westergaard har dock en poäng när han säger att GU bör vara aktivt i samhällsdebatten och kritisera moderpartiets politiska prioriteringar och kompromisser i budgetförhandlingar. Det kräver dock inte att GU måste driva en egen politik. Till exempel gjorde vi ett utspel för drygt en månad sedan och kritiserade att miljöpartiet inte gett frågan om jämställda löner tillräckligt stort utrymme. Dylika utspel kan man definitivt vänta sig i framtiden och Wester-gaard får mer än gärna kontakta oss språkrör när han tycker att miljöpartiet har gjort något konkret som vi bör kritisera.

Vi är medvetna om att de många i GU har en kritisk inställning till

en eventuell regeringskoalition med socialdemokraterna efter valet. Vår röst i den frågan kommer självklart att höras om regeringsförhandlingar påbörjas.

Vi kommer att fortsätta att ha samma politiska program som miljöpartiet, men det betyder inte att det är omöjligt för oss att kritisera partiets utveckling. Dock menar vi fortfarande att kritiken mot partiet i huvudsak bör ske internt.

Westergaards förslag om en partibrytning efter valet 2006 känns inte särskilt lockande. Vi gröna är inte en tillräckligt stor politisk kraft än. Det gäller för oss att ha högt i tak och samla alla människor som har den gemensamma grundsynen om att miljö, rättvisa och mänskliga rättigheter måste prioriteras framför kortsiktiga vinstintressen. Inom alla partier finns det olika falanger - så också inom miljöpartiet - men det vore förödande för oss att som femprocents-parti genomgå en splittring. Huvudfienden finns trots allt inte inom vårt eget parti, utan hos de nyliberala krafterna.

Det är viktigt att kunna kritisera sitt eget parti, men om vi gröna inte vill sluta som 70-talets vänster måste vi rikta huvuddelen av vår politiska energi mot den globala världsordningen. Om vi istället lägger mest tid på att kritisera människor vars åsikter faktiskt är väldigt lika våra egna kommer vi aldrig att kunna förändra världen på allvar.

Alexander Chamberland

Ellinor Scheffer

Språkrör Grön ungdom