Summan betyder att vi nu tvingas stänga av värmen under vintern. Och låta alla mina krukväxter dö. En del har funnits i torpet i femtio år, ärvda från min mor som en gång bott i stugan. Julkaktusen med sina röda blomdrivor mitt i vintern. Liljor i olika skepnader. Jag har skött dem i så många år och nu är jag nästintill gråt men förstår att ingen kan betala sådana summor för blommor - om än så vackra.
Avreglerad el skulle bli så billig. Sa 'marknaden'. Bara vi får avreglera, privatisera och lägga under 'marknadens' villkor blir allt mycket bättre än förr. Konkurrens är bra.

Vi upplever det nu. Elpriset höjdes ohemult och livsmedelshandeln, som i dag är utsatt för konkurrens från lågpriskedjor, sänker kvaliteten på sina varor. Mycket. Alla butiker likadant och alternativ finns egentligen inte. När jag tog upp kvalitetssänkningen med en ansvarig representant för livsmedelshandeln var han ledsen över utvecklingen. Och rädd för ännu hårdare konkurrens, efter Lidls invasion. Hade han fått information om.
Att klaga över elpriser och dålig kvalitet på livsmedel kan tyckas okänsligt när fattiga människor fryser ihjäl i Pakistan och när vi läser om svälten i Nigeria. Men 'marknaden' lovade oss så mycket och vi är fruktansvärt lurade. Bedragna. Marknadens män har även något att göra med situationen i Nigeria - där de lagt vantarna på landets råvaror (olja). Marknadens män styr i alla områden och kanske hade hjälpen till Pakistans frysande jordbävningsoffer varit effektivare om vi kommit förbi marknadens lagar. De lagar som säger att vi inte får skänka kläder och mat till ett område i nöd för då stör vi den inhemska handeln där. Handelsmän gillar inte produkter som är gratis. De har rätt i en dimension. Eftersom den ekonomiska strukturen är vad den är.

Den ekonomiska strukturen. 'Marknaden'. Som vi inte får kalla kapitalism längre. Och etablissemangets propaganda säger att marknaden gett oss vårt välstånd.
Ett välstånd som tillhör medelklassen i väst och en samhällelig motsvarighet i utvecklingsländerna. Marknadens ekonomiska välsignelser gäller dock inte industriländernas miljoner arbetslösa. Inte heller utvecklingsländernas sluminvånare. Vi är miljarder som blivit utan dessa så omskrivna fördelar. Så många att vi borde börja tvivla på marknadens underverk.
För att förebygga hånfulla angrepp från ekonomer ska genast det uppenbara erkännas: de cirka tvåhundra år marknaden styrt har en snabb teknisk utveckling skett. En accelererad utveckling sedan vi lämnade medeltid och feodalvälde. Marknadens inbyggda konkurrens driver på. Ingen kan förneka denna historiska sanning.
Men om marknaden leker med energipriser, sänker varornas kvalitet (det är uppenbart en följd av konkurrensen), sänder trettio miljoner européer ut i arbetslöshet, svälter stora delar av u-ländernas befolkningar, lägger beslag på dricksvattentillgångar och skövlar de stora urskogarna; då har den ekonomiska strukturen helt oförlåtliga brister. I stort och smått. Från elpriser till arbetslöshet. Konkurrensen har slagit knut på sig själv.
Det är nu dags att mötas och diskutera hur marknadens ekonomiska struktur ska ersättas. En bättre planeras. Marknaden ska inte tillåtas diktera hela vårt samhälle. Förstöra våra möjligheter till ett bra liv.