Fördjupning


Mikael Stengård
  • Branko Hubert är besviken på hur frågan om E18:s utbyggnad har skötts. Bland annat menar han att informationen varit obefintlig och chansen att påverk
Fria.Nu

Utbyggnaden av E18 visar på brister i den svenska demokratin

När större vägar byggs eller breddas läggs de nästan alltid i tunnlar för att skydda de boendes närmiljö. Men när Vägverket planerar att bredda och göra om E18 utanför Tensta och Rinkeby till en motorväg har regeringen beslutat att det ska göras i ytläge. Att bygga vägen i en tunnel under Rinkeby och Tensta skulle innebära en merkostnad på omkring 1 miljard kronor. Enligt tjänstemän på stadsbyggnadskontoret i Stockholm skulle en tunnel innebära så många miljöfördelar att det är värt priset. Kostnaden för utbyggnaden kan jämföras med de 7,9 miljarder kronor som det kostade att lägga Södra Länken i tunnlar under Södermalm i Stockholm. Ett bevis på att invånare i mer fattiga ytterstadsområden inte anses vara lika viktiga som invånarna i mer välbärgade områden?

Klockan är strax efter halv fem på eftermiddagen och snön faller ner från en kolsvart vinterhimmel i Stockholm. På E18 utanför Rinkeby och Tensta har en stor del av de cirka
50 000 bilar som varje dag passerar området fastnat i långa köer. Bilarna spyr ut avgasmoln som sakta letar sig in över den närliggande bebyggelsen.
Branko Hubert som har bott i Rinkeby i över 30 år berättar att det inte är första gången som bilarnas avgaser förpestar miljön för invånarna här.
- Folk som bor vid vägen kan inte ens öppna sina fönster på grund av alla gråa avgasmoln som bilarna släpper ut. Invånarna upplever också stressymptom som orsakas av bilarnas buller här, säger Branko Hubert.

På Vägverket är man medveten om denna trafiksituation och därför har regeringen givit klartecken till Vägverket att bygga ut och bredda E18 utanför Rinkeby och Tensta.
Men när Vägverket planerar att bygga om vägen tas större hänsyn till bilarna än till de boende i Rinkeby och Tensta. Vägverket räknar nämligen med att utbyggnaden kommer att minska antalet olyckor och öka framkomligheten för bilarna på E18. När framkomligheten ökar kommer också antalet bilar på vägen att öka. Det innebär med stor sannolikhet att avgaserna inte kommer att minska efter ombyggnaden, vilket gör det ännu svårare att förstå varför den nya vägen inte läggs i tunnlar istället för i ytläge.
- Det är tragiskt att inget ordentligt görs för att förbättra miljön här i Rinkeby. Man kör över folk helt och hållet här, säger Branko.
Branko Hubert var tidigare med i en protestgrupp mot utbyggnaden av E18, men eftersom gruppen inte fick gehör hos några politiker lades den ner efter ett tag.
I dag ansluter E18 till E4 vid Järva krog, men efter utbyggnaden ska E18 förbindas med E4 via Kymlingelänken. Det innebär en avlastning av vägens nuvarande sträckning genom de mer välbärgade områdena Ursvik och Sundbyberg, medan Rinkeby och Tensta kommer att få mer och tyngre trafik. Vad hade hänt om vägen gick utanför områden som hette Djursholm eller Bromma istället för Rinkeby och Tensta?
- Jag är säker på att vägen hade lagts under marken i tunnlar om den gick utanför Bromma eller Djursholm. Men här i Rinkeby vill inte makthavarna satsa lika mycket pengar som i andra områden, säger Branko.
Men enligt Vägverket är det inte säkert
att vägen skulle läggas i en tunnel även om regeringen anslog mer pengar till utbyggnaden.
- Det finns nackdelar med tunnlar också. En av nackdelarna är att det är väldigt störande för de boende under byggtiden. En annan är att tunnlar ger en större upplåsning av systemet i framtiden, vilket innebär att det är svårare att bygga om vägen ännu mer om det skulle behövas, säger Kerstin Örtengren, projektledare för utbyggnaden på Vägverket.

Tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret i Stockholm anser emellertid att E 18 måste gå i en tunnel under Tensta och Rinkeby. Något annat alternativ är inte möjligt. De båda stadsdelarna riskerar annars att helt bli inringade av motorleder.
Tjänstemännen räknar upp en lång rad fördelar med att dra motorvägen i en tunnel. Bullret för de boende skulle minska, natur- och kulturmiljö sparas och ny bebyggelse möjliggörs när trafiken försvinner ner under jord.
Och de flesta invånare i Rinkeby håller med stadens tjänstemän, men har svårt att göra sina röster hörda.
- De flesta av invånarna här vill att vägen ska gå i en tunnel under jord, men det är ingen som lyssnar på oss. Det är här den svenska demokratin visar upp sin orättvisa. Ska man utöva demokrati ska alla få vara med i beslutsprocessen och säga vad de tycker, säger Branko Hubert.
Vägverket beräknar dock att ombyggnaden kommer att medföra en del fördelar. Som nämnts tidigare beräknas bland annat olycksantalet, men även ljudnivån från trafiken, att minska.
- Två körfält kommer att läggas ner mot slänten i Järvafältet. Att den stora genomfartstrafiken då kommer längre ifrån bostäderna, tillsammans med omfattande bullerskyddsåtgärder minskar bullernivån, säger Kerstin Örtengren.

Vägverket planerar också att bygga bullerskydd för att minska bullernivån. I dag ligger bullernivån under rusningstrafiken på cirka 65 decibel i Rinkeby. Enligt miljöbalken ska inga bostäder ha högre bullernivå än 55 decibel under dagtid och 40 decibel under nattetid. Den nya motorvägen kan komma att öka bullernivån ända upp till över 70 decibel.
Enligt miljöförvaltningen är det tekniskt möjligt att sänka en bullernivå från 65 till 55 decibel, men det krävs stora insatser för att få ner 70 decibel till 55. Utbyggnaden kommer därför att inkräkta på Järvafältet i större utsträckning än vad endast breddningen av vägen kommer att göra. Sammanlagt kommer ett område på cirka 31 hektar att försvinna från Järvafältet, vilket motsvarar cirka 60 fotbollsplaner.
Detta oroar invånare i Rinkeby, däribland Branko.
- Det finns människor som aldrig lämnar Rinkeby och för dem är Järvafältet ett viktigt naturområde för friluftslivet. Oavsett vilken liten förändring som görs på Järvafältet så är det katastrofalt för dessa människor, säger han.

Det är inte bara friluftslivet som kommer att påverkas av den nya vägen. Rinkebys enda fotbollsplan som alltid är full av fotbollsspelande ungdomar kommer också att beröras. Fotbollsplanen ska tas bort helt för att lämna plats åt den nya vägen.
- Idrottslivet och framför allt fotbollen engagerar många barn och ungdomar här i Rinkeby. Men vad ska hända när de inte kan spela fotboll här längre? frågar sig Branko.
Men att fotbollsplanen kommer att försvinna är det inte många invånare i Rinkeby som vet. Faktum är att det inte är många som vet att vägen kommer att byggas om över huvud taget. Branko berättar att informationen, och framför allt chansen att påverka, har varit minimal i Rinkeby.
- En del folk har hört på omvägar att det kommer att påbörjas ett arbete här, men ingen vet när det ska börja och hur länge det kommer att pågå.
När Södra Länken byggdes fick de boende information av Vägverket genom flera olika kanaler, bland annat åkte en buss med en så kallad boendeinformatör runt bland bostadsområdena och informerade om ombyggnaden. Det anordnades också flera informationsmöten och broschyrer delades ut till hus- hållen.
En till två gånger om året anordnades även 'Södra Länken-dagen' där de boende i området fick information genom olika evenemang och framträdanden.
Något liknande har inte hänt i Rinkeby, och enligt Vägverket finns det i dagsläget inga planer på att genomföra liknande informationskampanjer här.
Branko berättar att den enda informationen han har fått om ombyggnaden är genom den utställning som finns på medborgarkontoret i Rinkeby. Men det finns ett problem med den informationen.
- Det finns många människor som inte behärskar det svenska språket så bra här i Rinkeby. Därför bör man engagera sig lite mer för att nå fram med informationen. Det är så lätt att information blir till desinformation annars.

Att informationen skulle finnas på flera olika språk är däremot inget som Branko Hubert kräver. Däremot anser han att den lilla information som finns om ombyggnaden bör vara lite mer lättläst och användarvänlig för att invånarna i Rinkeby ska kunna förstå den. Ett annat sätt att lätt nå ut med information till Rinkebyborna skulle kunna vara att kontakta de olika föreningarna som finns där, menar Branko. Stadsdelen Rinkeby har nämligen ett av Sveriges starkaste föreningsliv och därför skulle många invånare nås om informationen gick via föreningarna. Men några sådana planer finns inte heller hos Vägverket för tillfället.
- Bristen på information beror säkerligen på att Vägverket och regeringen inte vill att vi ska ha en chans att påverka, säger Branko.
Andra invånare i Rinkeby, som vill vara anonyma, berättar att de inte har en aning om att de har en möjlighet att påverka politiska beslut. Så har det alltid varit, enligt Branko.
- Folk vet inte att de kan påverka, de får bara reda på vad som kommer att ske.
Folk härstammar från så många olika verkligheter. En del kommer från länder där demokrati aldrig har funnits och vet inte hur de kan påverka beslut här i Sverige, berättar han.
Det är också en av anledningarna till att människorna väljer att vara anonyma när de uttalar sig i sådana här frågor. Många invånare är rädda för repressalier om de uttalar sig i politiska frågor.
- Det är därför samhället och demokratin måste ta sitt ansvar för att informera dessa invånare om deras rättigheter, säger Branko, samtidigt som bilköerna sakta börjar försvinna och endast lämnar efter sig avgasmolnen över Rinkeby.
- Jag är en stolt Rinkebybo. Rinkeby är del av mig och jag är en del av Rinkeby. Jag kommer aldrig att flytta härifrån självmant. Om jag flyttar beror det på andra omständigheter, säger Branko innan vi skiljs åt.

SFT har försökt att komma i kontakt med representanter för regeringen, bland annat infrastruktursminister Ulrica Messing för att få hennes syn på ombyggnaden. Hennes pressekreterare avböjde dock med motiveringen att hon inte har tid.

Fakta: 

Rinkeby och Tensta
* Stadsdelarna Tensta och Rinkeby byggdes i
slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet. Cirka
11 000 lägenheter uppfördes.
* I dag bor det cirka 16 000 invånare i Tensta och
cirka 14 000 i Rinkeby. Omkring 80 olika nationaliteter är representerade i de båda stadsdelarna. En av de
största etniska folkgrupperna är svenskar.
* Byggandet av den nya motorvägen utanför Rinkeby och Tensta beräknas att börja under år 2007.

Rinkeby och Tensta
* Stadsdelarna Tensta och Rinkeby byggdes i
slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet. Cirka
11 000 lägenheter uppfördes.
* I dag bor det cirka 16 000 invånare i Tensta och
cirka 14 000 i Rinkeby. Omkring 80 olika nationaliteter är representerade i de båda stadsdelarna. En av de
största etniska folkgrupperna är svenskar.
* Byggandet av den nya motorvägen utanför Rinkeby och Tensta beräknas att börja under år 2007.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu