• Ali Khamenei är mulla och en av de rikaste männen i Iran. Shora Esmailian och Andreas Malm visar i sin bok de täta sambanden mellan ekonomi och religi
Stockholms Fria

Efterlängtad skildring av ett Iran bortom orientalismen

I Iran finns bara en laglig fackförening, Arbetarnas hus, som står under den islamistiska regimens totala kontroll. Arbetarna kan nominera och välja representanter till rådförsamlingar på sina arbetsplatser, men dessa kan avsättas uppifrån om det visar sig att de inte är tillräckligt belästa i koranfrågor eller inte ber tillräcklig ofta.

Samtidigt råder ett massivt överskott på arbetskraft i landet. Ett resultat av regimens politik under kriget mot Irak, då rättrogna muslimer uppmanades att - så att säga - producera morgondagens soldater till den långdragna konflikten.

Denna massa av unga arbetare, företrädesvis under 25 år, utgör en arbetskraftreserv som ger kapitalägarna möjlighet att relativt tryggt dumpa löner och försämra redan dåliga villkor. Och de saknar föreningsfrihet, och följaktligen möjligheten att organisera sig i fria fackföreningar som är beredda att driva en faktisk kamp. Åtminstone officiellt.

För även om Arbetarnas hus är den enda lagliga fackföreningen så organiserar sig allt fler av Irans arbetare. I underjordiska syndikat, arbetarråd eller den uppsjö av 'bergsvandrarföreningar' som har blivit mycket populära under teokratin. Mer på grund av att det är den enda tillåtna formen av icke-islamiska föreningar. Eller som en arbetaraktivist som författarna träffar förklarar saken:

- Egentligen tycker vi inte att det är speciellt kul att vandra i bergen. Vi går bara tills vi har hittat en bra plats och sedan sitter vi hela dagen och pratar.

Det finns en marxistiskt orienterad decentraliserad rörelse i Iran som kommunicerar genom såväl internet som handskrivna flygblad vilka sprids på fabriksgolven. Det är om denna rörelse Shora Esmailian och Andreas Malm skriver. Och det är bara att konstatera att de med all heder utfört ett välbehövligt pionjärarbete. Sprängkraft i Iran - Arbetarkamp och krigshot är en efterlängtad bok som fyller fler syften än ett.

Den är dels en lättillgänglig introduktion till Irans arbetarrörelses moderna historia. Men den är också en uppgörelse med svenska mediers skildringar av Iran, som oavsett om de tryckts i ETC, Ordfront eller Arena alltid har präglats av drömmen om den lika mystiska som lockande Orienten. En dröm som är intimt förbunden med en tvillingdiskurs - tanken på den västerländska moderniteten som skingrar de tunga dimmorna av rökelse och sprider upplysningens ljus.

Men framför allt är boken en ansats till att förklara tillståndet i Iran utifrån klasstermer. Religionen är ständigt närvarande, och många av de aktivister som författarna möter väljer att påtala ett faktum som inte nämns alltför ofta i medias rapportering från landet: ekonomi och religion är intimt förbundna, och de rikaste prästerna är också de mäktigaste. Regimens maktbas ligger i en ekonomisk oligarki där mullorna belönar varandra, alltmedan folket går på knäna.

Shora Esmailian och Andreas Malm berättar dessa historier med de berördas egna ord, och de lyckas förmedla både den vrede och det hopp som den iranska arbetarklassen bär på. Vrede och hopp som har potential att förändra världen. Och som säkert kommer att få en och annan nordbo att knyta nävarna i indignation och önska att Orienten inte låg så förfärligt långt borta. Att det inte var så förfärligt svårt att veta hur man bäst kan solidarisera sig med en kamp som har mycket lite med Tusen och en natt att göra.

Fakta: 

Facklitteratur
Sprängkraft i Iran - Arbetarkamp och
krigshot
Författare: Shora Esmailian och Andreas Malm
Bokförlag: Federativs

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Suverän Pirinensamling

När Kvarteret Kniven, en samlingsvolym över Joakim Pirinens 1980-tal, kom 1989 utnämndes den av Expressens kulturredaktion till årtiondets bästa svenska bok. När Galago nu, 20 år senare, ger ut en nyutgåva har originalets redan imponerande 256 sidor utökats till 416 för att kunna härbärgera även delar av Pirinens 1990-talsproduktion.

Fria Tidningen

Världspolitiken som tragedi och fars

På världssamfundets politiska arena utspelas en maktkamp mellan hökar och fredsduvor. USA:s president och Storbritanniens premiärminister vill kriga, men måste först besegra motståndet inom de egna administrationerna. Och mitt i denna konflikt hamnar Simon Foster (Tom Hollander), en brittisk biståndsminister som har mycket att lära om mediehantering.

Fria Tidningen

Med litteraturen som livlina och försoning

”En av de verkligt stora grafiska romanerna, jämförbar med Marjane Satrapis Persepolis eller Art Spiegelmans Maus”, skriver förlaget om Alison Bechdels Husfrid, som tre år efter utgivningen i USA nu iklätts svensk språkdräkt. Det är ett minst sagt anspråksfullt påstående, och det gjorde mig redan från början skeptisk.

Uppsala Fria

Bromander låter tuschen styra intensiteten

Henrik Bromander, som för Fria Tidningars räkning nu tecknar serien Kidnappningen, har gjort skönlitterär debut. Och med risk för att låta viktig – något man kanske undantagsvis kan tillåta sig då man följt en upphovsmans produktion (nästan) från början – är Det händer här i stort sett exakt vad jag väntat mig.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu