Uppsala Fria

Den stora berättelsen om det ofattbara

BOK Maus FÖRFATTARE Art Spiegelman Översättning Jan Wahlén och Joanna Bankier FÖRLAG Brombergs

SERIE

Nyutgåvan av Art Spiegelmans mästerverk Maus är glädjande. Dels för att all spridning av detta oförlikneligt rika alster är välkommen i sig, men kanske främst eftersom det efter att ha upptagits i Kulturrådets serie Alla tiders klassiker nu ska erbjudas skolor till ett reducerat pris. Maus är nu förvisso ingen renodlad skolbok. Men den kan tveklöst användas i undervisning, och har den stora fördelen att vara mycket av vad det i svenska skolor mest spridda läromedlet om Förintelsen – Om detta må ni berätta – inte är.

När jag som gymnasieelev först kom i kontakt med Forum för levande historias material saknade jag de stora frågorna. Hur kunde det ske? Och framför allt, hur kan/bör/ska man ett drygt halvsekel senare förhålla sig till det folkmord efter vilket, med Adornos lika berömda som ödesmättade ord, ingen poesi mer var möjlig? Inte heller Maus behandlar den första av dessa frågor. Den andra aktualiseras däremot på ett sätt som inte lämnar mig någon ro – ett sätt som motiverar regelbundna, men inte alltför frekventa, omläsningar av serieromanen.

Maus handlar om hur Art Spiegelmans far Vladek överlevde Auschwitz. Men också om hur fadern berättar denna historia för sonen, och om hur sonen brottas med att försöka begripa och återberätta den. ”Jag känner mig så otillräcklig när jag försöker rekonstruera en verklighet som är värre än mina värsta mardrömmar”, säger Art till sin fru Françoise i en av många metasekvenser. Och tillägger: ”Och att försöka göra det som serie!” Slutligen är han nära att duka under av historiens tyngd.

Den första boken av de två som utgör Maus blev en stor succé, också kommersiellt. I inledningen till den andra sitter Art ensam vid sitt ritbord, som tronar högst upp på en pyramid av döda, utmärglade judar. Omkring honom surrar likflugor.

Det är inte helt lätt att veta om det redan från början var författarens didaktiska avsikt eller en följd av dennes eget behov av att behandla det obegripliga, men att Maus lika mycket är skildringen av hur det förflutna ohjälpligt skiljer fadern och sonen åt som en berättelse om att överleva, får till följd att den talar även till alla oss som inte har någon omedelbar relation till Förintelsen, till de överlevande. Skildringen av fadern är osminkad. Vladek är rasistisk och misogyn, och skäms inte för att berätta om sin tid i koncentrationsläger för att få byta in halvätna matförpackningar i snabbköpet.

I Om detta må ni berätta framträder judar sällan som något mer än enbart offer. Även i Maus är de givetvis offer, men här är offren aktiva subjekt. Därmed avglorifieras offerrollen. Som den kanske största tragedin av alla framstår hur utrotningslägrens totala devalvering av människovärdet inducerar de instinkter vi vet är men ogärna vill kännas vid som mänskliga. Men i skildringen av hur någon i överlevnadens namn kan sälja sin nästa för en brödkant träder de som mördades av nazisterna fram ur historiens dimmor. De framstår inte längre som en abstrakt massa i en avlägsen berättelse om gott och ont, de framstår som människor.

Igenkännandet gör kanske vetskapen om att Förintelsen inträffade tyngre att bära. Det gör det förhoppningsvis mindre sannolikt att någonting liknande inträffar igen.

Fakta: 

<h2>BOK Maus FÖRFATTARE Art Spiegelman Översättning Jan Wahlén och Joanna Bankier FÖRLAG Brombergs</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Suverän Pirinensamling

När Kvarteret Kniven, en samlingsvolym över Joakim Pirinens 1980-tal, kom 1989 utnämndes den av Expressens kulturredaktion till årtiondets bästa svenska bok. När Galago nu, 20 år senare, ger ut en nyutgåva har originalets redan imponerande 256 sidor utökats till 416 för att kunna härbärgera även delar av Pirinens 1990-talsproduktion.

Fria Tidningen

Världspolitiken som tragedi och fars

På världssamfundets politiska arena utspelas en maktkamp mellan hökar och fredsduvor. USA:s president och Storbritanniens premiärminister vill kriga, men måste först besegra motståndet inom de egna administrationerna. Och mitt i denna konflikt hamnar Simon Foster (Tom Hollander), en brittisk biståndsminister som har mycket att lära om mediehantering.

Fria Tidningen

Med litteraturen som livlina och försoning

”En av de verkligt stora grafiska romanerna, jämförbar med Marjane Satrapis Persepolis eller Art Spiegelmans Maus”, skriver förlaget om Alison Bechdels Husfrid, som tre år efter utgivningen i USA nu iklätts svensk språkdräkt. Det är ett minst sagt anspråksfullt påstående, och det gjorde mig redan från början skeptisk.

Uppsala Fria

Bromander låter tuschen styra intensiteten

Henrik Bromander, som för Fria Tidningars räkning nu tecknar serien Kidnappningen, har gjort skönlitterär debut. Och med risk för att låta viktig – något man kanske undantagsvis kan tillåta sig då man följt en upphovsmans produktion (nästan) från början – är Det händer här i stort sett exakt vad jag väntat mig.

Fria Tidningen

Handboken – politisk folkbildning i serieform

Handboken är onekligen en passande titel på Karolina Bångs debut. Hon har såväl journalistiska som folkbildande ambitioner. Tecknade berättelser om politiska rörelser som Riot grrls och Queer nation, baserade på dokumentärt material, blandas med rena instruktionsmanualer om polyamori och ickenormativa relationer.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu